En ny undersökning från SFS, TCO och Tria visar att var fjärde student väntar med att skaffa barn på grund av studierna. De studenter som har barn uppger att de ekonomiska villkoren för att vara student och samtidigt förälder behöver förbättras.
Samtidigt som debatten om att allt färre ska försörja allt fler äldre går på högvarv så har studenter usla förutsättningar att skaffa barn när de studerar. Det är få studenter som skaffar barn under studietiden: studerande kvinnor har lägst födelsetal av alla kvinnor i barnafödande ålder.
Många studenter vill visserligen etablera sig på arbetsmarknaden innan de skaffar barn men de ekonomiska villkoren för att skaffa barn under studietiden är så dåliga att studenter väljer bort det. SFS, TCO och Tria har tillfrågat drygt 2 000 studenter om de väntat med att skaffa barn på grund av studier. 23 procent svarade att de gjort så.
Studenter som inte jobbat innan studierna och som får barn är hänvisade till föräldraförsäkringens grundnivå på 180 kr per dag. Det ger en månadsinkomst om 5 400 kronor före skatt. Den student som däremot har jobbat tidigare kan få en högre föräldrapenning baserat på den lön som hon eller han haft innan påbörjade studier. Men bara om studenten finansierar varje studievecka med studiemedel.
I ett samhälle vars välstånd bygger på skapandet av ny kunskap bör studier ses som en lika viktig sysselsättning som arbete. Studenter bör därför ha samma inkomsttrygghet som arbetstagare vid sjukdom, arbetslöshet och föräldraskap.
Studenter som inte jobbat innan studierna och som får barn bör få en föräldrapennig i nivå med studiemedlets totalbelopp som är 7 500 kronor för fyra veckor. Det föreslog den studiesociala utredningen 2003. När en ny studiesocial utredning presenteras den 31 mars förväntar vi oss att en höjd föräldrapenning för studenter finns med.
Studenter som tidigare jobbat in rätt till en högre föräldrapenning förlorar den om de inte finansierar varje studievecka med studiemedel. En lösning på detta problem förväntar vi oss också av den studiesociala utredningen.
Trots usla villkor har en femtedel av alla studenter, ungefär 60 000 personer, hemmavarande barn under 18 år. I vår undersökning framgår också att de behöver bättre ekonomiska villkor i form av högre tillägg till studiemedlet för föräldrar, högre studiemedel eller högre barnbidrag. Därtill efterfrågar studenter med barn bättre schemastrukturering.
Ett höjt studiemedel som förbättrar ekonomin för studenter med och utan barn ser vi som ett måste. En höjning om 900 kronor är vad som behövs för att alla studenter ska få en vettig levnadsstandard. I en kunskapsnation måste alla ha goda förutsättningar att studera och en trygghet vid sjukdom, arbetslöshet och föräldraskap.
Moa Neuman
Sture Nordh
Lisa Nyberg