Socialdemokraterna Johan Andersson och "Laban" Bengtsson skriver i Corren (7/11) att de vill lära svenskarna att spara el.
Lovvärt i och för sig men de vill helt förlita sig på enskilda människors insatser. Jag citerar: "Om man väljer att försöka spara energi måste det ske genom folklig mobilisering. Det politiska systemet kan inte fatta beslut som betyder att konsumtionen minskar".
Erfarenheten visar att 80 procent av allmänheten inte bryr sig eller handlar mot bättre vetande. De bryr sig bara om priset och priset kan styras av politikerna genom skatter.
När man lägger ut en skatt så måste man göra syftet klart för sig. Konsumtion av elenergi är i sig inte miljöskadligt. Det är produktionen som kan skada miljön. Därför ska skatten läggas på utsläppen av koldioxid, på uranbrytningens avfall eller det utbrända kärnbränslet. Vindkraft, vågkraft och solenergi bör inte belastas med miljöskatter. Genom att beskatta det som är skadligt gynnas mindre skadliga produktionssätt.
Politikerna måste inse att hotet mot vårt klimat är överhängande. Vi har till år 2015 på oss att stoppa ökningen av de globala koldioxidutsläppen. Därefter måste utsläppen minska. Om vi inte lyckas så kan växthuseffekten bli självförstärkande. Vattenbrist kommer att drabba allt större delar av världen, odlingsmarker och skogar torkar med bränder som följd som släpper ut ännu mer koldioxid.
200 000 svenskar flyger till Thailand varje år, privatbilismen ökar och lastbilarna blir fler. Det enda som hjälper är en rejäl koldioxidbeskattning på bensin, diesel, flygbränsle och utsläpp från kolkraftverken. Till detta behövs politiskt mod, både nationellt och på EU-nivå.
Den borgerliga regeringen har vågat höja bensinskatten trots motsatta löften före valet. Det får inte bli så att s är försiktigare för att inte förlora väljare. Jag hoppas de kan enas om en gemensam tuff klimatpolitik och inte förfalla till partitaktik.
Lars Olert