Fastighetsägarnas Torbjörn Sjögren skriver (9/2) att Hyresgästföreningen motsätter sig de förändringar som krävs för att det ska kunna byggas fler lägenheter i Linköping.
Det stämmer givetvis inte.
Men vi tror inte att höjda hyror i de hus som redan finns leder till ökad nybyggnation. Vi tror inte heller att det stora problemet i nyproduktionen är för låga hyror. Återigen tycks jag behöva påpeka att det är fullt möjligt att sätta hyror som täcker kostnaderna i nyproduktionen. "Problemet" är att ingen vill hyra till dessa priser.
Nyproduktionens kostnader måste pressas plus att riksdagen måste rätta till de skatteorättvisor som finns. Varför ska staten bara subventionera bostadsrätter och villor genom skatteavdrag som kostar samhället 20 miljarder per år? Ett antal kritiska kristdemokrater skriver i sitt upprop för Rättvisemärkt bostadspolitik följande: "Favören av skattereduktion på erlagda räntekostnader betyder i dagsläget att hyran ligger upp till 2 500 kronor högre per månad för hyresrätten jämfört med motsvarande kostnad för den som äger privat."
Fortfarande vill jag hävda att det är magstarkt, och falskt, att påstå att Linköpings kommun subventionerar Stångåstaden. Verkligheten är att Stångåstaden subventionerar kommunen då nuvarande kommunledning kräver att det kapital skattebetalarna satsat i bolaget årligen ska ge 82 procents avkastning i form av utdelning. Snacka om ocker!
Den skrivelse Sjögren hänvisar till, som Stångåstadens tidigare vd Göran Ericson författat, handlar om något helt annat än kommunala subventioner.
Politikernas krav på stora vinster i Stångåstaden har bäddat för hyresnivåer i Linköping som ger minst sagt goda förutsättningar för privata fastighetsägare att verka här. Nyproduktionsproblematiken är skapad av politiker och byggindustrin.
Björn Johansson