Ibrahim Baylan och Kent Waltersson tar till storsläggan och skriver i Corren (12/3) att den borgerliga alliansens skolpolitik "delar in eleverna i ett A- och ett B-lag".
Detta för att alliansen vill införa olika vägar på gymnasiet som ska leda fram till olika examina; yrkes-, lärlings- respektive gymnasieexamen. Det finns mycket att invända mot Baylans och Walterssons resonemang:
ºAlla vägar kommer att vara öppna för alla. Det står därför var och en fritt att välja ett program som leder till högskolebehörighet om man vill det. Dessutom kommer elever som går ett yrkesprogram få möjlighet att läsa ett extra år, då de får chansen att bli behöriga till högskolan.
ºDat är dagens gymnasium som sorterar eleverna. I dag misslyckas cirka 25 procent av eleverna med sina gymnasiestudier. Vad skapar klyftor om inte det?
ºÄr det bara om en utbildning ger högskolebehörighet som den är fin nog? När blev socialdemokraterna, som säger sig vara ett arbetarparti, så föraktfulla mot yrkesutbildningar? Att påstå att eleverna delas in i A- och B-lag bara för att vissa ger behörighet till högskola, och andra till ett yrke, säger mer om socialdemokraterna än om utbildningarna.
Idén om det enhetliga gymnasiet är bara ännu ett försök av socialdemokraterna att utplåna alla skillnader mellan människor och visar hur fel det blir när man sätter likhet som högsta princip. Varför inte bejaka olikheterna i stället? Vissa är teoretiker och andra praktiker. Men alla behövs.
När vi inser det får vi ett gott samhälle. Att försöka stöpa alla i samma form kommer alltid att misslyckas.
Richard Holmgren