På flera håll i Belgien, Frankrike och Tyskland finns väldiga fält av vita kors. Inför de till synes ändlösa raderna är det omöjligt att inte bli gripen av det helvete som generationer av européer tvingats genomlida på och omkring slagfälten. Där vilar tusentals unga män som tvingades ut för att strida och dö i gyttjiga skyttevärn för att erövra en bit mark åt någon av Europas stormakter.
Vi kan i dag vara mycket tacksamma över att det fanns personer som hade modet och handlingskraften att efter andra världskriget skapa Kol- och stålunionen, föregångaren till dagens EU, som skulle omöjliggöra krig genom gemensam kontroll av krigets huvudkomponenter: Kol och stål.
I dag kan vi se resultatet. Vi löser nu konflikter i Europa genom förhandlingar. Ständigt återkommande krig har ersatts med stabil fred.
EU har betytt oerhört mycket för utvecklingen av fred, demokrati och välstånd i Europa det senaste halvseklet - men också i modern tid. EU spelade en viktig roll i demokratisering av det forna östblocket. I dag finns en önskan om ett framtida medlemskap samt demokratisering och reformer i Turkiet, på Balkan och i Ukraina. Sverige bidrar genom vårt medlemskap till denna utveckling. Detta är EU:s unika, mjuka makt.
Klimatförändringarna inrymmer risker för kraftiga påfrestningar på samhällen och därmed också risk för konflikter. I kampen mot klimatförändringarna har EU tagit sig an rollen som världens motor. Ett konstruktivt arbete för bindande regler och minskade utsläpp inom EU pågår.
Det är glädjande att konstatera att det för allt fler svenskar inte längre är ja eller nej till EU som är den avgörande frågan. Enligt en opinionsundersökning som Synovate nyligen gjort instämmer 70 procent helt eller delvis i påståendet att Sveriges medlemskap i EU i dag är något självklart. Samtidigt instämmer 78 procent helt eller delvis i påståendet att Sverige bör arbeta aktivt för att utveckla samarbetet inom EU.
Vi politiker bör ta fasta på detta och släppa ja- eller nej-debatten och i stället dra igång en bred diskussion om inriktningen på det framtida europeiska samarbetet. En grundläggande fråga i det sammanhanget är översynen av EU:s budget som just nu genomförs. Vad ska EU lägga sina pengar på? Är det rimligt att 42 procent av resurserna går till jordbruket? Nej, vill vi att EU ska kunna satsa mer på klimatåtgärder, forskning, brottsbekämpning och gemensam utrikespolitik kan vi inte lägga så enorma resurser på jordbruket.
Den 9 maj 1950 presenterades det förslag som var starten till det som i dag är EU. Sedan 1986 är den 9 maj officiellt Europadagen. Den firas med olika evenemang som betonar samarbetet mellan Europas folk. Vi hoppas att Europadagen - liksom FN-dagen - framöver blir allmän flaggdag i Sverige.
Ta också initiativ till att hissa EU-flaggan - inte bara 9 maj, utan alla dagar. I de flesta andra länder finns det EU-flaggor på offentliga byggnader i kommuner och regioner. Det är en bra idé även här i Sverige. Det är inte längre "de i Bryssel" och "vi i Sverige". Det är "vi tillsammans i Europa".
Cecilia Malmström
Karin Granbom