När man talar med lärare, förskolepersonal och andra kommunanställda, som arbetat sedan 1990-talet berättar många att de känner sig allt mer pressade på jobbet. Antalet anmälda arbetsskador på grund av utmattningsreaktioner är högst per tusen anställda i vård, skola och omsorg.
Den ökade påfrestningen beror i vissa fall på personalneddragningar och i andra fall på att arbetsuppgifterna blivit fler och mer komplicerade. Exempelvis går en större andel av årskullarna i förskola och gymnasium nu än för 20 år sedan. Hemsjukvården bedriver också alltmer avancerad sjukvård
Men trots mer arbete och större ansvar är antalet offentligt finansierade anställda i skola, vård och omsorg väsentligen oförändrat sedan 1990-talet. Andelen av BNP (bruttonationalprodukten) som används för att avlöna människor i vård, skola, omsorg och annan offentlig verksamhet har minskat med tre procent sedan 1990-talet enligt Statistiska centralbyrån. Det innebär 100 miljarder kronor, vilket räcker för att anställa omkring 200 000 personer.
Med höjda skatter får vi råd att anställa fler i offentlig verksamhet. När man höjer skatter i Sverige ökar man sysselsättningen här. När man sänker skatter i Sverige ökar sysselsättningen i Kina och andra låglöneländer som tillverkar våra varor.
I takt med att människor i vårt land fått sina materiella behov tillgodosedda får vi större glädje av mer kvalificerad samhällsservice än av ökad varukonsumtion. Dessutom och kanske viktigast är tjänstekonsumtion blir betydligt skonsammare för jorden än varukonsumtion. En arbetad timme i tillverkningsindustrin alstrar 15 gånger mer koldioxid än i tjänstesektorn. Läs "Keynes barnbarn" av Christer Sanne
ULF FLODIN RIKSDAGSKANDIDAT FÖR
MILJÖPARTIET DE GRÖNA I ÖSTERGÖTLAND