Just nu debatteras nya investeringar i vägar och järnvägar intensivt. Inte minst i Östergötland där Ostlänken med rätta framhävs som en avgörande faktor för fjärde storstadsregionens framtid. I Linköping, Sveriges främsta flygstad, är det också självklart att flyget spelar en viktig roll i transportinfrastrukturen. Även svenska folket är positiva till flyget.
Vid en undersökning som Sifo, på uppdrag av Föreningen Svenskt Flyg, gjorde i maj om synen på flyget och miljön var fyra av fem positiva till flyget. Men det finns en växande oro över flygets klimatpåverkan. Fler än fyra av fem svenskar anser att satsningar på teknisk utveckling är det mest realistiska sättet att minska flygets miljöpåverkan. Bara en av tio tror på begränsningar av flyget och mindre resande.
Som Linköpingsbo är det inte svårt att vara optimistisk över teknikens möjligheter. Saab har löst många omöjliga problem. Svensk flygindustri deltar i flera teknikutvecklingsprogram som ska minska flygplanens utsläpp av koldioxid med hälften, halvera bullernivåerna och minska utsläppen av kväveoxider med 80 procent fram till 2020. Det möjliggörs bland annat av att Volvo Aero och Saab fick ett forskningsstöd om ca 200 miljoner kronor för att utveckla "Grönt flyg".
Den förra regeringen stöttade också arbetet med ett gemensamt flygtrafikledningssystem i Europa som kommer att förkorta flygplanens tid luften vilket sparar bränsle och därmed utsläpp av koldioxid. Försöken med "Gröna flygningar" på Arlanda är ytterligare ett exempel på att Sverige ligger långt fram i miljöarbetet.
EU-kommissionen har föreslagit att flyget i Europa ska bli en del av den europeiska handeln med utsläppsrätter för koldioxid 2011. Det är ett bra sätt att använda marknadsmekanismerna för att minska flygets miljöpåverkan. Men när vissa utmålar flyget som en stor miljöbov kan det vara värt att notera att flyget idag står för endast 2-3 procent av de globala utsläppen av växthusgaser.
Svenska kontakter med andra länder bygger på tillgänglighet och snabba kommunikationer. Trots spådomar om att telefoner och datorer skulle göra det personliga mötet överflödigt reser vi som aldrig förr. Flyget behövs för en berikande fritid samt bidrar till näringslivets och samhällets utveckling. Utgångspunkten i Flygplatsutredningen, som leds av Linköpingsdottern Christina Rogestam måste vara att Sverige behöver ett välutvecklat flyg.
Flyget är en del i det globala transportsystemet och är oersättligt för snabba resor på långa avstånd. På längre resor inom Sverige och för resor utanför Sverige finns idag få vettiga alternativ till flyget. Sveriges näringsliv och den regionala utvecklingen behöver väl fungerande och samverkande transportsystem. Ostlänken är ett exempel på detta genom anknytningen till Skavsta och Linköping flygplatser, samt att Stockholm-Arlanda tidsmässigt kommer betydligt närmare. Föreningen Svenskt Flyg verkar för att vi ska kunna flyga med gott miljösamvete.
Lena Micko