Det rimmar illa att Linköpings Flygplats vill öka trafiken när klimatet kräver att vi flyger mindre, skriver Lars Olert (Corren 25/1).
Linköping City Airports ambition är just att vi ska resa mindre. Vi arbetar mot de onödiga transporterna till och från Arlanda som i dag är ett faktum för regionens resenärer. Även dessa resor kräver energi. En östgöte som flyger från Arlanda via Europa reser tur och retur 100 mil extra och sex till åtta timmar längre i jämförelse med att utgå från Linköping. Att producera regionalt tjänar både flygbolagen, resenären och miljön på.
Flyget har naturligtvis en miljöpåverkan, men vi är säkert överens om att flyget är ett accepterat och viktigt transportslag även i framtiden. Flyget är oftast en förutsättning för de långa persontransporterna. Då handlar debatten mer om hur, när, var och varför vi reser. I Linköping fokuserar vi på reguljärflyget som är en nödvändighet för näringslivets behov av kommunikationer. Utan reguljärflyget uteblir möjligheten att bedriva affärer och handel med övriga världen. Jag tror som Lars att privatresandet kan komma att omvärderas av den enskilde och minska i omfång, men menar att det även för privatflyget är bättre att utgå från Linköping än Arlanda.
Det måste satsas långsiktigt på infrastrukturen, dessutom på järnväg och inte på flygplatsbyggen, skriver Lars Olert.
Linköping City Airport har av statens flygplatsutredning pekats ut som en strategisk flygplats där just samordningen mellan transportslagen har en avgörande betydelse. Linköpings kommun planerar för att utveckla en integrerad knutpunkt där väg, järnväg och flyg möts. Inte som konkurrenter utan som samarbetspartners som kompletterar varandra för ett långsiktigt och hållbart resande. Framtidens strategiska och miljövänliga kommunikationscentra innehåller alltså både tåg och flyg.
Linköping har ett guldläge att åstadkomma detta vilket också staten gett uttryck för.
Låt oss gemensamt utveckla framtidens hållbara resande.
Torbjörn Mortensen