I helgen firades FN-dagen och det är ett naturligt tillfälle att manifestera stödet för det internationella samarbetet. Trots att Sverige bidrar med kunskap, resurser och engagemang dominerar intrycket att FN-perspektivet blir allt svagare i svensk utrikespolitik.
FN figurerar allt mer sällan i regeringens utrikespolitiska framträdanden. Det svenska bidraget till FN:s utvecklingsprogram, som samordnar millienniearbetet och reformarbetet i fält, har minskats med mer än en femtedel på tre år. Sverige avser att inte ratificera tilläggsprotokollet till konventionen om ekonomiska och sociala rättigheter.
Vi vill peka på fyra områden där Sverige bättre skulle kunna förvalta sitt FN-medlemskap:
Sverige har i det närmaste upphört att bidra till FN-ledda fredsfrämjande insatser. Genom att så gott som uteslutande delta i FN-beslutade men EU- och Natoledda insatser överlämnar man till främst utvecklingsländer att operera under FN-flagg. Ett rimligt mål vore att minst halva den svenska utlandsstyrkan ska finnas i FN-ledda operationer.
Konflikten i Darfur har under sex år skördat hundratusentals människoliv och drivit miljoner på flykt. Världens länder måste ge FN-principen ansvar att skydda verkligt innehåll när staters ledare inte kan eller vill garantera människors säkerhet. Sverige bör efter den korta sejouren i Tchad 2007 hörsamma FN:s vädjan och åter ge ett bidrag till styrkan där.
Den finanskris som har drabbat världens rika länder har föranlett hjälpinsatser på nästan ofattbara 10 000 miljarder dollar. Samtidigt minskar det globala biståndet och kampen mot hunger och fattigdom försvagas. Att Sverige bara marginellt minskar bidragen till FN:s matverksamhet är välkommet, men svenska FN-nedskärningar om sammanlagt en kvarts miljard kronor drabbar såväl basverksamhet som skolor, hälsovård och vaccinationer som FN-reformarbete i fält.
En utvidgat säkerhetsråd med bättre representation för världens länder har diskuterats i flera år, men fallit på regionala motsättningar, oenighet i vetofrågan och frågan om permanent medlemskap för nya medlemmar. Sverige måste aktivt verka för att de återupptagna förhandlingarna blir framgångrika.
Nobelkommittén understryker med årets fredspris vikten av att USA och Barack Obama åter fokuserar på FN och den internationella dialogen. Sverige och övriga medlemsländer bör fortsätta att uppmuntra det amerikanska närmandet till FN - och samtidigt ställa krav på USA att också i handling ansluta sig till pågående internationella fördrag och initiativ.
FN måste ständigt förändras för att kunna möta nya utmaningar. Uppgiften är inte alltid enkel. Den bitvis tröga reformprocessen skulle kunna vara betjänt av en reaktivering av den svenska FN-linje som har gjort Sverige till en aktad medlem genom åren. FN behöver alla medlemsländers stöd för att främja fred, utveckling och mänskliga rättigheter.
Jan Eliasson
Aleksander Gabelic