Regeringen vill att folk ska ta mer ansvar för sin hälsa. Det kan ju låta trevligt och undersökningar från läkemedelsindustrin visar också att fyra av tio svenskar är beredda att göra det. Är man frisk och glad är det naturligtvis inget problem. Problemet är bara att regeringens politik framförallt leder till att de som inte har kunskap, är pressade ekonomiskt och socialt, eller lider av ohälsa kommer att drabbas hårt.
Regeringen och riksdag har nyligen lagt fast en ny folkhälsopolitik och stark kritik har riktats från miljöpartiet.
Regeringen struntar i folkhälsovetenskaplig forskning som betonar att folkhälsa uppnås genom en kombination av samhällets ansvar och individens behov. Inom andra politikområden är det självklart att förslag bygger på forskning och fakta, inte enbart på attityder och ideologiska värderingar.
Samhällets ansvar för folkhälsan är viktigt. I undersökningar om fetma bland barn så framkommer att det är barn i utsatta socioekonomiska grupper som drabbats mest. Åtgärdar vi problemen enbart genom att de får skärpa sig lite? Nej, det finns underliggande orsaker som inte den enskilde kan göra mycket åt. Tillsammans kan vi på lokal-, regional- och riksnivå identifiera friskhetsfaktorer och åtgärder för stora delar av befolkningen.
Det märks att kristdemokraterna är ansvariga för folkhälsopolitiken. HBT-personer får en betydligt mer undanskymd plats än tidigare, trots att man vet att hälsofrågorna måste prioriteras för denna grupp. En kristdemokratisk stämpel i synen på aborter märks när hela regeringen skriver under på att: "En graviditet som inledningsvis upplevs som oönskad fortsätter inte alltid att vara det, utan en del kvinnor ändrar sig och bestämmer sig för att fullfölja graviditeten".
Kopplingarna mellan klimatförändringar och folkhälsan har folkhälsominister Maria Larsson avfärdat i sin politik. Det finns mängder av vetenskapliga rapporter och forskare som har påtalat att även med begränsningar av utsläppen kommer Sverige att få klimatförändringar där sjukdomar och andra hälsorisker ökar. Climatools är ett tvärvetenskapligt forskningssamarbete mellan FOI, KTH, Uppsala universitet och Umeå universitet som ger myndigheter och beslutsfattare verktyg för anpassningar till klimatförändringarna. Om inte regeringen intresserar sig för dessa högaktuella frågor nu så kommer vi att missa möjligheterna att ligga steget före med åtgärder som kan förebygga sämre folkhälsa.
Att räkna med att individer själva ska ta ansvar för sin hälsa, framför att ta medvetna politiska beslut inom samhällsplanering, investeringar och fördelningspolitik som gynnar en ökad folkhälsa är inte särskilt strategiskt. Folkets hälsa ligger i samhällets intresse.
Gunvor G Ericson
Agneta Niklasson