LRF:s Jämställdhetsakademi publicerade nyligen en rapport om företagande, familj och fritid i de gröna näringarna. Rapporten bygger på en Sifo-undersökning. Den visar på en extremt skev arbetsdelning mellan kvinnor och män. 58 procent av de bönderna uppger att de utför mindre än 20 procent av hemarbetet. Endast en procent av de kvinnliga bönderna överlåter mer än 80 procent av ansvaret i hemmet på någon annan.
Samma mönster upprepas när de får barn: mer än varannan pappa har nyttjat mindre än en månad av föräldraförsäkringen. Föga förvånande längtar de kvinnliga bönderna mest av allt efter egen tid, medan männen i högre grad längtar efter mer tid med familjen. Den skeva arbetsfördelningen utgör en risk att kvinnliga medlemmar faktiskt söker sig bort från de gröna näringarna.
Branschen bär på ojämnställda strukturer. Till exempel arbetar en del kvinnor deltid i ett lönearbete på annat håll och sedan gratis i företaget på gården. Det ger låg ersättning vid sjukdom, barnafödande och pension.
De gröna näringarna är en viktig sektor med stor betydelse för samhällsekonomin. Näringarna skapar ungefär 400 000 jobb. Omsättningen utgör nio procent av BNP. Potentialen är stor med ökad efterfrågan på närproducerat, ekologisk omställning, förnybar energi och upplevelser av olika slag i skog och mark.
Egentligen sitter de gröna näringarna på guldsits när det gäller jämställdhet. 40 procent av alla ägare av privata jord- och skogsbrukfastigheter är kvinnor. Många kvinnor liksom män uttrycker glädje över att bygga något eget och friheten i arbetet. Men kvinnorna är också mer missnöjda. Många ser inte någon fördel med att vara egen företagare. "Jag skulle hellre vara anställd", sägs rakt av i undersökningen. Män uttrycker sig inte lika explicit.
Ett uppenbart hot mot branschen är att kvinnor söker sig till ett annat liv. Så har det varit länge. Svenskt jordbruk har byggt och bygger delvis fortfarande på kvinnors obetalda arbete. Men ett samhälle som behandlar kvinnor och män likvärdigt skapar alternativa livsval. De gröna näringarna behöver skapa de goda villkoren.
Kärnan till problemen handlar om bristande lönsamhet. Med små marginaler i tid och i avkastning finns lite utrymme för förändring.
Dagens regelverk är ett stort bekymmer. Administrativa krav är dränage av kraft och tid. Regelverket behöver ändras så att medel kan fonderas och vikarier kan tas in. Även att besluten gäller mer än fyra år. Och så att kvinnor inte ska arbeta obetalda och män sakna sina familjer.
Vår nya näringsminister och landsbygdsminister måste tydligt adressera jämställdhetens betydelse för företagens utveckling. Särskilt regelverkens konstruktion och möjligheten att bedriva en lönsam verksamhet är det som ligger de kvinnliga företagarna i de gröna näringarna närmast om hjärtat.
GERTRUD ÅSTRÖM, ORDFÖRANDE I SVERIGES KVINNOLOBBY, LEDAMOT I LRF:S JÄMSTÄLLDHETSAKADEMI