Du får en tid inom sjukvården om ett och ett halvt år. Tänk om man möttes av det beskedet när man till exempel brutit ett ben! Tanken svindlar -- så illa kan det väl inte vara?
Nej, så är det naturligtvis inte vid ett benbrott.
När det däremot gäller "brott på själen", då är väntetiderna orimligt långa. En särskilt utsatt grupp när det gäller långa väntetider är barn och ungdomar som sökt sig till BUP -- barn- och ungdomspsykiatrin. En starkt ökande grupp med stort behov av psykisk sjukvård är flickor och i viss mån också pojkar som skadar sig själva.
Det torde vara uppenbart att flickor och pojkar som sticker, skär, rispar sig med rakblad eller bränner sig med cigaretter inte mår bra. Många har depression eller ångest, en del har sociala problem i hemmet eller i skolan. Självskadebeteendet har blivit ett sätt att tillfälligt eller på längre sikt hantera många olika sorters problem, ett sätt att hantera svåra upplevelser. Det kan kännas som en säker och kontrollerbar överlevnadsteknik eller det kan vara ett dramatiskt sätt att be om hjälp i en outhärdlig känsla av hjälplöshet och ensamhet.
Det är uppenbart att ungdomar behöver mer hjälp än vad som finns att tillgå i dag och att samhället misslyckats att ge adekvat vård. Det behövs också mer kunskap hos oss vuxna, som skall hjälpa unga människor att växa upp till starka och självständiga individer.
Regeringen står i dag handfallen. Skolan, som borde vara det ställe där man växer och utvecklas är också centrum för såväl mobbning som ensamhet. Eller dåliga kamratrelationer. 20 000 barn upplever sig som mobbade varje dag i skolan!
Tillgången till väl fungerande sjukvård borde vara en rättighet för alla -- inte minst för barn och unga. I dag är det långa köer till BUP och många kommer helt enkelt inte i fråga ens för ett första besök. Det är ett gigantiskt misslyckande när dessa sjuka barn och ungdomar möts av beskedet att det är månader eller års väntan på vård och behandling.
Därför har vi moderatkvinnor lagt en rapport med 14 förslagspunkter, som avsevärt kommer att förbättra möjligheterna till tillfrisknande för dessa ungdomar. Det handlar bland annat om att införa vårdgaranti inom barn- och ungdomspsykiatrin, rätt till bedömning och diagnos inom en månad, satsningar på föräldrastöd, inrättande av familjecentraler, poängtera skolans roll när det gäller mobbningsprogram, förbättra utbildningen av personal som möter barn och unga.
Barns och ungdomars psykiska hälsa påverkas av en mängd olika faktorer. Tidiga insatser kan antagligen förebygga och minska psykisk ohälsa. Det är troligt att det finns ett samband mellan nedskärningarna inom förskolan, skolbarnsomsorgen och skolan under senare delen av 1990-talet och den samtidiga ökningen av antalet besök inom barn- och ungdomspsykiatrin.
Färre speciallärare, skolpsykologer och skolsjuksköterskor -- det är rimligt att anta att det har inneburit fler stängda dörrar för barn och ungdomar som har behövt kontakt med en vuxen person. Därför vill vi ha en översyn av personal- och lärartätheten i förskolan och skolan.
Våra förslag kommer inte att räcka. Politiken kan inte ensam förändra allt. Det krävs kunskaper och en gemensam syn från alla som har med barn och ungdomar att göra. (Rapporten finns på www.moderat.se).
Allt fler av dem som söker psykiatrisk vård i dag är unga som skadar sig själva. I det perspektivet är dagens långa väntetider på psykvård orimliga, anser ASTRID BRISSMAN (m).