Spelar det någon roll var ett företag är lokaliserat? Har vissa kommuner bättre företagsklimat än andra?
Svaret är ja. Det lokala företagsklimatet är olika. En mängd faktorer påverkar men en av de viktigaste är politikernas attityd gentemot kommunens företag. Det visar återigen den undersökning om lokalt företagsklimat som Svenskt Näringsliv årligen gör.
När vi mäter det lokala företagsklimatet i Linköping så frågar vi ett stort antal företagare om hur de upplever Linköping som företagarkommun. Kommunen har glädjande nog placerat sig runt plats 50 av cirka 290 kommuner. Det finns positiva delar men också negativa aspekter och där finns stor potential för förbättring.
En viktig del i en företagares vardag är att regelsystemen är lättförståliga och att tillämpningen fungerar väl. Enligt företagen i Linköping är tyvärr så inte fallet. Det intressanta är att politikerna i fullmäktige har samma syn.
Vad kan man då göra? Ett exempel är "en dörr in". Som företagare möter du en handläggare som i sin tur ansvarar för de interna kontakterna inom kommunens organisation. Detta innebär bara en kontakt i ett ibland komplicerat ärende.
Andra exempel är kommuner som garanterar svar, oavsett om det är positivt eller ej, inom en viss tid - en så kallad tjänstegaranti. Förseningar, hot om vite och utdömande av vite är några konsekvenser av omedvetet felaktigt ifyllda handlingar. Oftast hade ett telefonsamtal klarat ut problematiken i ett tidigt skede.
Vilka attityder har vi som invånare i Linköping gentemot företagaren?
Jag törs nog sticka ut hakan och säga att Linköping i grunden inte är någon traditionell småföretagarkommun. Linköping har historiskt präglats av militär, administration, sjukvård och utbildningsverksamhet. Storföretagen har haft en mycket stark position. Få röster har tillhört småföretagen.
Nu blåser nya vindar och de allra flesta inser företagens betydelse för kommunens utveckling. Att förstå en företagares vardag är viktigt. Då kommer beslut som rör företagandet att vara väl förankrade.
En aktivitet som rönt intresse är att fullmäktigeledamöter gör minst två enskilda företagsbesök per år. Om detta genomförs i Linköping så kommer 100-tals företagare att få besök varje år. En annan aktivitet är att politiker möter företagare i små grupper för ett samtal utan agenda.
Min erfarenhet är att samtalen blir allra bäst om styrningen uteblir. Att möta nya företag är ett självändamål. Företagare är som de flesta andra. Man vill bli sedd, hörd och respekterad.
Mycket är bra i Linköping men inget är så bra att det inte kan bli bättre. Jag är övertygad om att Linköping skulle må ännu bättre om vi kunde få en tydligare småföretagaranda i vår "storstadskommun".
Christer Mård