I december publicerade SCB en studie om ungdomar som gick ut gymnasiet läsåret 2002/03. Tre år efter att de avslutet sina gymnasiestudier hade drygt hälften av dem som gått ett yrkesförberedande gymnasieprogram arbete inom "rätt" yrkesområde.
I studien framgår att det finns yrkesprogram där en majoritet av eleverna, tre år efter examen, inte hade valt samma utbildning igen om de hade haft chansen. Det är ett underkännande av utbildningen och förödande för den enskilde eleven. Eleverna från yrkesprogrammen är över lag mer negativa till sig utbildning jämfört med elever som gått studieförberedande program.
Unga människor som väljer ett yrkesförberedande program har rätt att känna sig nöjda med sin utbildning och få relevanta kunskaper som gör att de blir eftertraktade på arbetsmarknaden.
Det krävs en bra dialog mellan skola och arbetsgivare för att ungdomarna ska få bästa möjliga utbildning som leder till anställning. Det krävs utbildade lärare som är behöriga i de ämnen som de undervisar i. Behöriga lärare klarar att förena till exempel matematik och engelska med den yrkesinriktning som eleven har valt.
Yrkeslärarna ska få den vidareutbildning som krävs för att de ska kunna undervisa i den allra senaste tekniken och metoderna. Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska vara meningsfull och kopplad till undervisningen så att eleverna kan tillgodogöra sig erfarenheterna på bästa sätt. Studie- och yrkesvägledningen ska vara länken mellan arbetslivet och skolan.
Utbildningsvägarna efter gymnasiet ska vara många och tillgängliga. Bland annat ska yrkeshögskolor inrättas som ett sätt att samordna och kvalitetssäkra dagens eftergymnasiala utbildningar.
Ett litet land som Sverige har inte råd att låta en ung människa gå flera år på gymnasiet och inte få bästa tänkbara utbildning.
Metta Fjelkner