Energiprofessor Björn Karlsson intervjuades i Corren den 3 januari beträffande Lejonfastigheters tankar på att installera geoenergi till biblioteket. I artikeln framkommer Karlssons åsikter som att Lejonfastigheters planer är systemvidriga och kommer att leda till kraftigt ökade koldioxidutsläpp.
Karlssons åsikter har inte stöd hos vare sig Energimyndigheten eller de hundratusentals användare av geoenergi som i dag energieffektiviserar och samtidigt gör en stor ekonomisk besparing.
Professor Karlsson använder sig av ett teoretiskt resonemang som går ut på att en ökad elanvändning endast drivs av fossilproducerad el, så kallad marginalel. Resonemanget används då och då av dem som vill smutskasta järnväg, passivhus, värmepumpar etc.
Energimyndighetens åsikt om marginalel är att de vänder sig emot begreppet, eftersom det inte i förväg går att beräkna klimateffekten hos en förbrukare som ökar eller minskar elanvändningen. Det beror på den el som levereras vid det specifika tillfället.
Genom att anta elproduktionens ursprung, kan man visa att tåg och värmepumpar är både bra och dåliga klimatlösningar. Därmed kan geoenergi vara lika bra för klimatet som ett biobränslebaserat eller fjärrvärmesystem. Detta har också juridiskt bevisats i några uppmärksammade domar från Värnamo och Härryda.
I artikeln beskriver Karlsson scenariot att när Tekniska verken inte får gå för full kraft, importeras kolkraftsel från kontinenten. Verkligheten enligt Svenska Kraftnät är att Sverige nettoexporterar el. Det huvudsakliga utbytet sker med Norge och Finland. Den elproduktionen är med globala och europeiska mått otroligt ren. Att då använda den till geoenergi som för varje köpt kilowattimme ger fem, sex gånger eller mer tillbaks, är för mig ett av de bästa sätten att energieffektivisera. Samhället producerar mindre mängd energi och den enskilde betalar mindre.
Själva huvudproblemet för kritikerna är att när Lejonfastigheter väljer att energieffektivisera med geoenergi, väljer man också att konkurrensutsätta det lokala kraftvärmeverket. Tekniska verken producerar i dag till stor del el av sopor och biobränsle och får fjärrvärmen som restprodukt. Hade priset på fjärrvärmen värderats därefter, hade troligen aldrig diskussionen uppkommit.