Jag hade inte tänkt gå i svarsmål mot Johnny Ludvigssons kritiska debattartikel (Corren 15/3) angående mitt aktuella forskningsprojekt om effekter av rödvin på riskfaktorer för hjärtsjukdom. Men så många kollegor, patienter, samt kollegor som är mina patienter, har uttryckt sitt stöd för mig. Det är märkligt att få kritik för en föreläsning som inte Johnny varit med på, som sedan rapporterats i Corren.
Även om det kanske inte är lika tydligt för en barnläkare, som för många andra specialister, så är hjärt- och kärlsjukdom den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Vi har ett problem med missbruk av alkohol i samhället, det är sant. Men att det skulle bero på att man forskar på mekanismerna bakom vad som epidemiologiskt, i studie efter studie, bekräftats: att det verkar vara bra att konsumera en liten mängd alkohol varje dag (ja regelbundet!), är ett märkligt resonemang som Johnny måste vara rätt ensam om att stödja.
Min studie har godkänts av etiska nämnden, denna slags allmängiltiga hänsyn till riskerna med forskning är med i bedömningen som görs av medlemmarna i etiska nämnden.
Man skulle kunna tänka sig att Johnny inte alls tror på epidemiologi som metod, och därmed förkastar alla sådana underökningars resultat. Men hur kommer det sig då att Johnny satsar en så stor del av sin forskningskarriär på ett epidemiologiskt projekt? ABIS är ju en så kallad observationell undersökning, utan någon intervention.
Johnnys exempel på att man inte skulle kunna avslöja risker med rökning på en korttidsstudie röjer en del kunskapsluckor. Redan akut höjer rökning blodtrycket, det ökar också blodplättsklibbigheten samt minskar känslighet för insulin. Alla dessa kända effekter av rökning skulle man alltså finna redan vid en kort tids undersökning, vilket just skulle tala för att rökning ökar risken för exempelvis hjärtinfarkt.
Att det skulle vara så farligt att äta ärtsoppa eller blodpudding för blodfetterna måste jag erkänna att jag själv hade en kunskapslucka för. Men det faktum att andra forskare funnit fördelaktiga effekter av alkohol på blodfetter, i studier som gjorts i länder där ärtsoppa och blodpudding är ovanligt, talar emot just den teorin som förklaring till blodfettsförändringar av rödvin.
Jag har inte blundat för att överkonsumtion av alkohol har allvarliga bieffekter i samhället. Men jag tror inte, och det gör uppenbarligen inte etiska nämnden heller, att genomförandet av en studie av det slag som jag bedrivit ger upphov till 200 skilsmässor. Däremot bör man även som barnläkare också ta hänsyn till att hjärt- och kärlsjukdom kan orsaka mycket elände för barn, när en vuxen människa mister talförmåga av ett slaganfall eller drabbas av hjärtinfarkt. För att motverka de skador som ett missbruk av alkohol ger upphov i samhället torde det vara mer konstruktivt att arbeta politiskt än att kritisera forskande kollegor i media.
FREDRIK NYSTRÖM
PROFESSOR OCH ÄMNESFÖRETRÄDARE I INTERNMEDICIN
ÖVERLÄKARE I ENDOKRINOLOGI