Det är allmänt känt att det har varit svårt, för att inte säga omöjligt, för vissa utländska medborgare att skaffa ett svenskt ID-kort. Det är omskrivet och utrett av staten.
När beslutet kom med uppdrag till skatteverket att utfärda ID-kort trodde man att problemet var ur världen - men icke.
Låt mig beskriva problemet. För att få ett svenskt ID-kort måste man kunna styrka sin identitet på ett säkert sätt. Det kan man göra genom godkända dokument eller via en intygsgivare. Intygsgivaren kan vara statlig eller kommunal tjänsteman som har en yrkesmässig relation till den som söker ID-kort. De flesta flyktingar/invandrare som kommunerna tar emot saknar handlingar som är godkända för detta ändamål. Dessutom har de oftast ingen annan intygsgivare än den statliga eller kommunala tjänstemannen.
I vår kommun har tjänstemän hjälpt till och följt med till skattekontoret och bidragit till att en ansökan om ID-kort kunnat lämnas in. Efter lång väntan dyker så svaret upp. Då händer det märkliga att vissa får avslag på sin ansökan vilket innebär att tjänstemannens intygande inte blivit godkänt. Andra däremot får bifall och då har intygandet godkänts. Hur kan det komma sig?
Som intygsgivare bygger man sin kännedom om personen som söker ID-kort på underlag från Migrationsverket - den myndighet som har beviljat uppehålls- och arbetstillstånd. Det är samma underlag oavsett vilken kommun som tar emot personen, oavsett tjänstetitel på den tjänsteman som hjälper till vid ansökan. Då undrar man - hur kan besluten bli så olika?
Eftersom intygsgivarens kännedom om individen bygger på ovannämnda underlag - varför godkänner inte skatteverket ett underlag som en annan statlig myndighet haft som underlag för sitt beslut? Logiken säger att det borde vara självklart att skatteverket godkände migrationsverkets underlag om uppehålls- och arbetstillstånd som personliga handlingar som styrker individens identitet.
I mitten av 80-talet fanns ett liknande problem, då var det svårt att bli folkbokförd av samma anledning som man i dag får avslag på ansökan om ID-kort. Man kunde inte bevisa vem man var trots beslut om uppehålls- och arbetstillstånd från dåvarande Invandrarverket. Den gången löste man problemet genom att lägga till en text i Invandrarverkets beslut som löd: Detta beslut ligger till grund för folkbokföring i Sverige.
Utan att kunna juridiken kring detta undrar jag om det inte är möjligt med ett liknande tillägg nu? Det är trots allt Migrationsverkets beslut som ligger till grund för kommunala och statliga tjänstemäns kännedom om individen.
Avsaknad av ett sådant ID-kort innebär stora svårigheter för individen, exempelvis att det inte går att öppna ett vanligt bankkonto, det går inte att hämta ut medicin på apoteket, det går inte att skaffa ett svenskt körkort etcetera.
Almaz Abdulla