Det finns en oro bland föräldrar över hur fritidshemmen fungerar i dag. Kommunerna har ett stort ansvar men också stora möjligheter att styra fritidshemsverksamheten till något som förknippas med kvalité. Det moderna fritidshemmet började växa fram 1970. Men det är först under 90-talet som fritidshemmen byggs ut på allvar. År 1998 var 56 procent av de yngre barnen inskrivna på fritids och 2011 var 83 procent inskrivna på fritids. Denna ökning har till stor del att göra med att förskoleklassen infördes 1998. I Östergötlands län är drygt hälften av alla barn i åldern 6-12 år inskrivna på fritids. I till exempel Ödeshög är 160 barn inskrivna på fritids och det är cirka 10 barn per anställd. I Linköping är 6 284 barn inskrivna på fritids och det är ca 11 barn per anställd. Antal inskrivna barn är dock inte samma sak som antalet närvarande barn.
När fritidshemmen på 90-talet började bedriva sin verksamhet i skolans lokaler uppstod en förvirring kring vad som skulle vara fritidshemmets roll i skolan. Detta bidrog till att fritidshemmen i många fall tappade sin identitet och blev vikarier och ”assistenter” till lärarna. Fritidshemmen har varit dåliga på att tala om att fritidspedagogerna har tre och ett halvt års utbildning på universitet/högskola och att sätta ord på vad de faktiskt gör. Och skolledarna har inte till fullo förstått hur fritidsverksamheten kan komplettera skolan.
Men nu ska det bli skillnad på det. Med de stora reformer Alliansen implementerade hösten 2011 finns tydliga måldokument för fritidshemmen som styrs av skollagen. Den tar bland annat upp kommunernas ansvar för elevgruppernas sammansättning och storlek och att eleverna ska erbjudas en god miljö. Verksamheten ska också systematiskt och kontinuerligt följas upp för att verksamheten ska kunna utvecklas. Personal som är ansvariga för den pedagogiska verksamheten på fritidshemmen ska vara fritidspedagoger men från och med hösten 2011 heter utbildningen Grundlärarutbildning med inriktning mot fritidshem. Den nya utbildningen ska ge en tydligare yrkesidentitet och i betydligt större omfattning bygga på vetenskaplighet. För att fritidspedagogerna ska få fortsatt ansvar för fritidshemsverksamheten när legitimationerna införs har regeringen lämnat ett förslag som nu är ute på remiss om en ändring i skollagen.
Fritidshemmet har många viktiga uppgifter som att bidra till goda uppväxtvillkor genom att stödja och stimulera barns utveckling och lärande. Men fritidshemmet ska också möjliggöra för föräldrar att förena föräldraskap med förvärvsarbete. Tillsammans bör skola och fritidshem ta vara på elevernas lust att lära genom att utgå från elevernas intressen, erfarenheter och kunskaper för att sedan bidra till en allsidig utveckling med lärandet i fokus. Kommunerna som huvudmän måste se till att ta till vara de värdefulla kompetenserna hos fritidshemspersonalen och göra det möjligt för dem att prioritera fritidshemsverksamheten för att därefter erbjuda skolan den tid som blir ”över” och inte tvärtom.
Då får barnen en meningsfull fritid och en bra fritidshemsverksamhet. Det är att göra sociala investeringar i våra barn.