Ge papperslösa rätt till vård

Att alla har lika rätt till sjukvård måste börja synas i nationella lagar och riktlinjer som styr vården, skriver MADELAINE PAVLIDIS (FP), ledamot i landstingsfullmäktige.

Linköping2009-11-18 02:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Sverige får kritik av FN-förbundet för att inte följa viktiga FN-konventioner. I maj kallas regeringen till en granskning i FN:s råd för mänskliga rättigheter i Genève. Frågan det handlar om är papperslösa personer - en av de mest sårbara grupperna i Sverige.

Folkpartiet har länge drivit frågan om papperslösas bristande möjligheter till sjukvård. Vi tror på en human linje. Riksdagen har beslutat att frågan om vård för papperslösa ska utredas. Fortfarande har denna utredning inte påbörjats. 

Frivilligorganisationer har vid upprepade tillfällen rapporterat om den utsatta situation papperslösa lever i.Krav från vårdpersonal och frivilligorganisationer innebär inte att papperslösa ska prioriteras framför andra, utan tvärtom att ingen ska särbehandlas.

I landstingsfullmäktige i november ska vård för papperslösa debatteras. Landstinget ger papperslösa och gömda personer akut vård och vård som inte kan anstå samt all slags vård till barn under 18 år. Subventionerad vård för papperslösa vuxna ges inte. Som liberal kan jag inte acceptera detta. Papperslösa saknar täckning för vårdkostnader. Detta visar hur stor betydelse de ekonomiska begränsningarna har. Därför är subventionerad vård viktig.

Att landstingen inte är skyldiga att erbjuda mer än viss vård betyder inte att det är förbjudet att erbjuda mer. Men landstingen får bara ekonomisk ersättning från staten för den vård som regleras i lag. Landstingens egna riktlinjer skiljer sig åt. I Region Skåne har man redan tagit ett politiskt beslut om subventionerad akutvård för papperslösa.

Implementering av rätten till hälsa måste börja synas i de nationella lagar och riktlinjer som styr vården genom att papperslösa får tillgång till vård i enlighet med mänskliga rättigheter.

Brist på vård kan få allvarliga medicinska konsekvenser för individen och leder till onödigt lidande.

Vuxnas möjlighet till god vård är av stor vikt ur ett barnperspektiv. Föräldrars hälsa är av avgörande betydelse för barnet. Den påverkar barnens hälsa genom att den påverkar föräldrarnas förmåga att ge barn omvårdnad. Barn utan papper lever ofta utan sociala kontaktnät och är mer hänvisade till sina föräldrar än andra barn. De blir därför särskilt sårbara i förhållande till sina föräldrars fysiska och psykiska hälsa.

Det behövs därför en nationell lagstiftning som möter den medicinsk-etiska värdegrund som vård och annan humanitär omsorg måste bygga på. Lagförslaget måste bygga på principen om allas tillgång till sjukvård på lika villkor, utan kategorisering av vården och utan kategorisering av patienterna.

Madelaine Pavlidis

Läs mer om