Roxtuna öppnades 1955 med plats för sju till nio intagna per hus. Platsantal: 67. Naturskönt beläget, strax bortom Ekängen.
I slutet av 2005 meddelades att verksamheten ska upphöra och flyttas till anstalten i Skänninge. Personal från Roxtuna kommer att beredas anställning där. Vad som framgått i massmedia är att nedläggningen är föranledd av byggnadstekniska skäl som är kostsamma att åtgärda. För att genomföra "flytten" uppgavs att vissa hus på Skänningeanstalten rivs och nya, mindre enheter byggs. Anstalten där byggdes 10 år senare än Roxtuna.
Citat från DN:s jubileumsnummer 1964:
"Roxtunas tillkomst skedde i stark motvind. Planerna röjde ett nytänkande som många hade svårt att acceptera och det dröjde länge innan den bittra och hänsynslösa debatten kring anstalten ebbade ut. I debatten luftades misstro, avund, snålhet och rent av illvilja oftast samlat i ordet "Lyxtuna".
(...)
- Roxtuna har påverkat utvecklingen inom kriminalvården i hela världen säger generaldirektör Torsten Ericsson."
Ovanstående är skrivet för att ge den oinvigde en uppfattning om anstalten och dess verksamhet samt personalens tunga men inspirerande arbete. Det daltas ej som många kanske har trott. En fast men hjälpande hand har varit rättesnöret för personalen.
Redan 1990-1991 var anstalten nedläggningshotad. Förnuftet segrade och efter en halvering av personalstyrkan (cirka 40 tjänster kvar) fortsatte verksamheten med att endast ta emot intagna med missbruksproblem som själva sökte sig till anstalten för hjälp mot sitt beroende. De intagna har varit mycket positiva till verksamheten. Flera har gått till ett drogfritt leverne. Varje sådant fall är värt sitt pris.
Behandlingsidén sitter i väggarna på Roxtuna. Det är anmärkningsvärt hur lätt det är att lägga ner en så väl fungerande verksamhet. Det som streds för med blod, svett och tårar har inget existensberättigande. Om vederbörande tagit del av alla de vedermödor som rådde vid tillkomsten och det erkännande som anstalten fått under dess 52-åriga historia, borde vederbörande skämmas som tar nedläggningsbeslut.
Var man tvungen till detta för att få medel till utbyggnad av Skänningeanstalten? Skamligt i så fall. De nya platserna där är säkert välkomna då efterfrågan är stor, men storskalighet och blandning av verksamhet är ej bra.
Min förhoppning är att förnuftet segrar och att kriminalvårdsverksamheten på Roxtuna kommer att fortsätta efter åtgärdande av byggnadstekniska problem.
Tore Wredenmark