I en artikel i Östgöta Correspondenten den 23 april uttrycker BoFlyme (m), vice ordförande i kommunstyrelsen i Kinda kommun och Carl-GNilsson (m), kommunfullmäktiges ordförande i Åtvidaberg tveksamhet tillförslaget att införa ett gemensamt riktnummer -- 012 -- för helaregionen.
Det är naturligtvis svårt att få igenom ett nytt riktnummer om intealla i den sökande regionen är beredda att ställa upp på förslaget.Carl-G Nilsson och Bo Flyme är viktiga företrädare för sina respektivekommuner och ska vi ha en chans att få igenom förslaget krävs enighet.
Vi som representerar marknadsföringsbolagen i Norrköping och iLinköping och som driver Fjärde storstadsregionen ser be- tydandefördelar med ett gemensamt riktnummer. Ett gemensamt riktnummer skullebli en viktig enande symbol för regionen. Samtidigt skulle det ge enmöjlighet att förbättra kunskapen om vår region i resten av Sverige.
Om vi tror på oss själva, om vi tror att vi är en region, måstevi på olika sätt visa det för omvärlden också. Ett relativt enkelt sättär att ha ett gemensamt riktnummer. Undersökningar som vi gjort visarpå att vår region har en vag identitet och kunskapen om vår region iresten av Sverige är låg. Låt oss gemensamt ändra på det.
Arbetet med att etablera Fjärde storstadsregionen har en gånginitierats av Linköping och Norrköping. Ett alternativ hade varit attskapa ett gemensamt riktnummer för dessa två städer. Utbytet mellanLinköping och Norrköping är på stark tillväxt, 8 000 personer pendlardagligen, och det ökar hela tiden. Men vi, liksom Östsam, ser ett värdei att markera för vår omvärld att Fjärde storstadsregionen omfattarhela länet och kanske ytterligare ett par kommuner. Därför ser viÖstsams initiativ som en viktig symbolhandling.
Det är dessutom inte första gången en sådan här reform genomförs.Sammanslagningen av riktnummerområdena för Stockholm och en lång radkringkommuner -- bland annat Södertälje, Huddinge, Märsta ochSollentuna -- mottogs positivt av alla in-blandade. Det blirnaturligtvis vissa initiala kostnader, men i det långa loppet är demarginella. Man kan också göra som man gjorde i Stockholm och ha enlång övergångsperiod då båda numren fungerar.
Vi tror inte att södertäljeborna känner att man har fått sin egenidentitet utslätad för att man har 08 i riktnummer. Identiteten byggerpå andra värden -- stadens kulturarv, de stora företagen som Scania ochAstra och ett bra hockeylag. Södertälje kan däremot dra nytta av attvara en del av "08-regionen" -- en del av något större.
Precis på samma sätt som till exempel Åtvidaberg kommer attuppfatta att de tillhör något större samtidigt som man har sin egenidentitet genom sin miljö, sitt fotbollslag och de företag som präglarkommunen.
Ett problem som vi upplever i vår region är bristen på en starkgemensam identitet. Att förstärka den gemensamma identiteten är ettviktigt konkurrensmedel gentemot omvärlden. Kommuner som Kinda ochÅtvidaberg är kanske de som kommer att tjäna allra mest på detta,bedömer vi.
Det krävs symbolhandlingar för att vi inom regionen ska kännagemenskap. Gemensamt kan vi stärka bilden av en region med två storastadskärnor, ett mångsidigt näringsliv, ett bra näringslivsklimat,fantastiska boendemiljöer till överkomliga priser och en väl fungerandekollektivtrafik som möjliggör pendling. Med vår sammanlagda styrka ochstorlek kan vi bättre konkurrera med andra storstadsregioner i Sverigeoch andra regioner i Europa.
Införandet av ett riktnummer ger oss en ny funktionell gräns.Att vi blir betraktade som en region är viktigt för vår egensjälvkänsla, men det är också viktigt ur ett tillväxtperspektiv. Om viav omvärlden, och av regering, riksdag och departement, betraktas somen region har vi bättre förutsättningar att utvecklas och växa. Inteminst när det gäller satsningar på forskning, infrastruktur och andraformer av tillväxtfrämjande initiativ. Och tillväxt i Fjärdestorstadsregionen är också tillväxt i Kinda och Åtvidaberg.