Sverige har länge varit en fristad för människor som flyr från förföljelse och förtryck och har under många år haft en human flyktingpolitik. Det ska vi fortsätta ha.
Men att vara generös innebär inte att vara kravlös. Sverige är i dag det enda EU-landet förutom Belgien som inte har någon form av försörjningskrav vid anhöriginvandring. Vi är övertygade om att det rimligt att ställa krav på att den som vill att anhöriga ska komma till Sverige först ordnar arbete och bostad åt dem.
Många nyanlända hamnar i områden där utanförskapet redan är stort. Där arbetslösheten är hög och trångboddheten utbredd. Det är varken humant eller hållbart och riskerar att skapa grogrund för främlingsfientlighet.
Ett försörjningskrav som stärker drivkrafterna till arbete och bosättning i områden med tillgång till just arbeten och bostäder är en del i en viktig förändring. Det ska kombineras med insatser från samhället för att flyktingar och invandrare så snabbt som möjligt ska kunna uppfylla försörjningskravet. En snabbare asylprocess, instegs- och nystartsjobb är några av alliansens åtgärder.
Försörjningskravet kommer inte gälla anhöriga till konventionsflyktingar. I många fall kvalificerar sig dessutom de anhöriga sig som asylsökande och då ställs inget krav på försörjning. Det innebär inte heller att någon ska behöva lämna efter sin familj i ett farligt eller krigshärjat land när alla har skyddsskäl.
Den utredare som nu är tillsatt ska också överväga om det finns skäl att undanta även andra grupper - men också analysera förslagets konsekvenser för barn. I det finns redan ett undantag för personer som varit bosatta i Sverige i fyra år.
Varje begränsning av människors rätt att vistas i Sverige är en svår fråga. Moderaterna vill värna möjligheten att söka asyl och motverka den utveckling vi ser i Europa mot mer stängda gränser. Förslaget om ett försörjningskrav är en förutsättning för en generös flykting- och invandringspolitik och därmed en mänskligare ordning än den som gäller nu.
Elisabeth Svantesson
Mikael Cederbratt