Hälsouniversitetet utbildar sjuksköterskor som ska vara yrkesverksamman under lång tid framöver, i Sverige och i EU.
1977 beslutade riksdagen att samtliga vårdutbildningar skulle bli högskoleutbildningar för att medverka till en utveckling av vården. Därmed hamnade de i "akademin".
Högskolelagen anger att utbildningarna ska bedrivas med ett nära samband mellan forskning och utbildning. I examensförordningen står att sjuksköterskan ska ha kunskap om områdets vetenskapliga grund och om forsknings- och utvecklingsarbete.
Socialstyrelsen skriver i SOSFS 1993:17 att " Omvårdnad vilar som all annan hälso- och sjukvårdande verksamhet på vetenskap och beprövad erfarenhet".
Senare i SOSFS 1993:17: "Den som ansvarar för omvårdnaden har att se till att åtgärderna genomförts på ett ändamålsenligt sätt och enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Det är därför nödvändigt att personal med lämplig utbildning, kompetens och erfarenhet svarar för genomförandet. Flera yrkeskategorier har utbildning i allmän omvårdnad. Sjuksköterskan har dessutom en kvalificerad utbildning i specifik omvårdnad".
Forskning och utveckling ingår också i Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor.
Från och med 1 juli i år ska alla specialistutbildningar ges på avancerad nivå. Examensarbetet - som är en fördjupning inom eget valt specialområde - blir ett krav inom alla utbildningar. Vilka inträdesregler vi än väljer gäller kraven på avancerad nivå också på klinik.
I höst startar specialistutbildningarna vid Hälsouniversitetet. Antalet sökande är högt.
Linköpings sjuksköterskeutbildningar har stått sig väl i tidigare utvärderingar. Fokus vid utvärderingen 2006 var på den verksamhetsförlagda utbildningen.
Högskoleverket har sedan länge understrukit att hela utbildningen ska vara högskolemässig: akademisk, med Bror Gårdelöfs språkbruk i Corren (3/5). Att detta krav legat på magister- eller avancerad nivå hos de kliniska handledarna har knappast varit dolt. Specialistutbildningarna har varit medlet att nå dit.
Gårdelöf talar om kvalificerad och kunskapsintensiv verksamhet. Men den lärs inte in enbart från läroböcker och klinik - den lärs in genom att läsa aktuell forskning, förutsatt att de som läser har grundläggande skolning i forskning och utveckling.
Högskoleverket kritiserar nu grundutbildningen bland annat för att den verksamhetsförlagda utbildningen brister i högskolemässighet.
För Linköpings räkning har specialistutbildningarna fått godkänt och nu, liksom tidigare, har sjuksköterskornas behov av verksamhetsanknuten kunskap tillgodosetts.
Men eftersom de ska kunna verka utanför Östergötland och på lång sikt måste utbildningen vara generell. Verksamhetsförlagd praktik efter utbildningen är ett måste.
Verksamheten, liksom kunskaperna, förändras. Då måste sjuksköterskorna hänga med om de under sin långa karriär ska kunna svara upp mot kraven.
Kritiken har alltid funnits. Utbildningen var alltid bättre förr. Vanan sitter i väggarna.
Anna-Christina Ek
Sjuksköterska och professor
Kristina Bogren
Vårdenhetschef US
Margareta Lindgren
Lektor sjuksköterskeutbildningen
Mats Gullberg
Sjuksköterskeutbildningen
Britt Hagert
Studierektor sjuksköterskeutbildningen
Margareta Bachrach-Lindström
Lektor sjuksköterskeutbildningen
Sussanne Börjeson
Lektor US och sjuksköterskeutbildningen