I lördags var det den europeiska språkdagen, en av EU:s många satsningar för att höja språkkunskaperna i unionen. EU ger fantastiska möjligheter att jobba, handla och studera över landsgränser, men för att vi ska kunna ta vara på möjligheterna krävs språkkunskaper. Under de senaste femton åren har vi haft en negativ språktrend i Sverige. Många ungdomar lämnar grundskolan utan betyg i engelska och ett fåtal lär sig ett andra språk i tillräcklig grad för att få användning av kunskaperna. Den här nedgången måste stoppas. Därför har vi tre förslag för att stärka språken.
Det första förslaget är att göra engelska till obligatoriskt ämne från första klass. I dag finns inga riktlinjer för när undervisningen ska starta. Det innebär att elever har olika underbyggnad när de kommer till högstadiet och därmed olika förutsättningar att lära sig. Man vet också att både motivationen och förmågan att lära sig språk är på topp hos det unga barnet. En pågående europeisk studie (ELLE) visar att 7-åringar är mycket positiva till att lära sig språk och forskning visar att språk lärs bäst tidigt i livet.
Riktlinjer saknas också när det gäller starten i övriga språk. Därför föreslår vi att starten regleras så att studierna inleds i år 6 med ett "prova-på-år" med undervisning i alla språk som erbjuds. Ett prova-på-årger eleverna ett bättre underlag för språkvalet och innebär att de väljer inför flytten till högstadiet, då de är mer inriktade på framtiden och mindre påverkade av kamraternas val. Med ett prova-på-år får barnen dessutom en grund i flera språk och kunskap om de länder där språken talas - en slags europakunskap.
Det tredje förslaget är att göra det andra främmande språket obligatoriskt. En orsak till sjunkande språkkunskaper är nämligen att språk - som enda grundskoleämne - kan väljas bort. Betyget behövs inte för gymnasiet och ämnet kan när som helst bytas mot svenska eller engelska. Den här särställningen ger signalen att ämnet är mindre viktigt än de andra. Dessutom sänker möjligheten att hoppa av från språkkurserna studietakten. Språklärarna sänker nivån för att inte tappa elever, medan grupperna i språkval svenska/engelska, där det saknas både kursplan, betyg och läxor, håller ännu lägre tempo.
I Lissabonstrategin, EU:s plan för att göra Europa till världens mest konkurrenskraftiga ekonomi, betonas vikten av språkkunskaper. Vi har tagit fasta på de områden som prioriteras i strategin: tidig språkinlärning och den vägledande principen att alla européer ska kunna tala två främmande språk. Vi delar nämligen synen på språkkunskaper som ett viktigt verktyg i en globaliserad värld. Men det handlar också om valfrihet, om att ge våra barn tillträde till en vidare värld. Som Ludwig Wittgenstein uttryckte det: "Mitt språks gränser är min världs gränser".
Karin Granbom Ellison
Helena von Schantz