Av en analys av kommunens och de kommunala bolagens finansiella ställning som kommunen låtit göra, framgår med all önskvärd tydlighet att kommunen och dess bolag inte kommer att kunna finansiera alla de kommunala investeringar som är planerade eller föreslagna för de närmaste tio åren.
Det är inte realistiskt att tro att kommunen själv kan låna upp de volymer det skulle kräva, utan stora skatte- och avgiftshöjningar eller nedskärningar i den kommunala verksamheten.
Kommunala investeringar ger dessutom inte avkastning på samma sätt som privata. När privata företag investerar gör man det för att kunna öka avkastningen och därmed i förlängningen, vinsterna.
Kommunala investeringar måste till en helt avgörande del kunna betalas med de skatter och statsbidrag man får in. Och dessa ökar inte i förhållande till gjorda investeringar. Dessutom får kommunen bara del av den skatt som löntagarna betalar. Företagens skatt går till staten.
Man måste också ha i minnet att kommunal verksamhet inte ska vara vinstgivande. Kommunens uppgift är att tillhandahålla en god offentlig service för sina medborgare och varje ny invånare "kostar" i princip lika mycket som de man redan har. Ett ökat antal invånare leder därför inte med någon självklarhet till ökat utrymme för nya icke obligatoriska verksamheter.
Det bästa för en kommun är att ha god balans mellan befolkningstillväxt och ekonomi och det har Linköping hittills haft. Den snabba expansion vi nu planerar för Linköping kommer att kosta mycket pengar. Betydligt mer än vad dagens skattebetalare kan bära. Kommunen har som ekonomiskt mål att varje generation invånare ska svara för sina egna kostnader. Man måste därför innan man bestämmer vilka investeringar som ska prioriteras, göra en bedömning av vilka av dessa som är rimligt att låta framtida generationer vara med och betala.
De som tjänar mest på kommunens investeringar är inte kommunen själv utan de företag som finns i kommunen som genom bättre kommunal service och ett attraktivare fritidsutbud får lättare att rekrytera kompetent personal och större möjligheter att växa och tjäna pengar. Det gäller inte minst handeln.
Det vore därför högst rimligt att kommunens näringsliv svarade för en del av de offentliga investeringar som behövs för att utveckla kommunen.
En sådan deal skulle kunna fungera så att kommunen själv svarar för alla grundinvesteringar - de obligatoriska verksamheterna skola vård och omsorg - medan näringslivet är med och delar sådana investeringar som bidrar till att deras omsättning och vinster kan öka.
Det skulle, för att ta ett aktuellt exempel, kunna innebära att kommunen och dess bolag svarade för grundinvesteringen att flytta fotbolls- och friidrottsarenorna från Folkungavallen med det belopp som är rimligt att få ut genom exploateringen och att näringslivet svarar för de kvalitetshöjande investeringarna därutöver.
Alternativet är att de nya anläggningar man har råd att bygga motsvarar vad Folkungavallen är i dag och blir relativt spartanska, såvida man inte ska ta pengar från skola och äldrevård.
Principen att dela investeringarna med näringslivet, och givetvis även avkastningen, skulle kunna tillämpas på en rad andra stora investeringar som näringslivet har att tjäna på.
Kommunen bör arbeta för att få en sådan deal med näringslivet.
Roland Larsson