Ostlänken har åter varit i hetluften. Efter att regeringen inte valt att ta med projektet i infrastrukturplanen lär inte projektet bli av förrän framåt 2030. Det intressanta i denna debatt är inte bara hur frågan i sig hanterats utan också de brister i den offentliga maktens geografi som blottats.
Den nuvarande geografiska indelningen har anor från mitten av 1600-talet då landskapen bildades. Med undantag för vissa modifikationer i början av 1800-talet så har inte mycket hänt sen dess, och landskapen ser ungefär likadana ut nästan 400 år senare. Under denna period har dock människors möjligheter och behov av att röra sig ökat explosionsartat. I denna utveckling har järnvägen haft en klar påverkan och höghastighetsjärnvägen är nödvändig för framtida regional utveckling i södra Sverige.
Vad är då problemet? I Linköping/Norrköping pratas det om Ostlänken, som en lokal angelägenhet i Östergötland. Vem är intresserad av att bygga en sån? Ingen antagligen. Länen är idag alldeles för små för att kunna bära stora projekt. Det som först måste hända är en förändring av den offentliga maktens geografi. Med nya större och starkare län fås lokala aktörer som kan bära ett större ansvar för infrastrukturfrågor.
Ända sen ansvarskommittén la fram sitt slutbetänkande har regionfrågan varit en het potatis som ingen vill ta i. Det måste komma underifrån heter det, men hur ska det kunna ske om ingen frågar och ingen lägger all fakta på bordet? Nej det är dags att göra den offentliga maktens geografi till en valfråga så att alla får säga sitt i frågan för att sedan kunna gå till handling.
Genom att utveckla en stark regional nivå, med tydliga ansvarsområden och med större resurser, skapas möjligheter till en överblick av till exempel stora infrastrukturprojekt som inte är möjlig idag. Västra Götaland, Region Skåne och en ny region i Östra Götaland skulle tillsammans företräda mer än 3,5 miljoner människor och om de går ihop för att utveckla och söka finansiering till höghastighetsjärnvägen kan detta göras effektivare och snabbare än om Östergötland driver Ostlänken alldeles själva.
Det är dags att göra den offentliga maktens geografi till en valfråga, släppa Ostlänken och en gång för alla göra upp med de 400-åriga länsgränserna, för att med största sannolikhet kommer vi alla tjäna på det även om det kommer göra ont i början. När väl den nya organisationen satt sig kan vi bygga ett Sverige bestående av starka regioner i samverkan för demokrati och tillväxt.
JOAKIM RUNNSJÖ, STUDERANDE