Vad vill den nya majoriteten i Mjölby kommun med sitt bostadsbolag? Frågan aktualiseras av bolagsstyrelsens senaste beslut kring det nybyggda kvarteret Hövitsmannen.
Kvarteret har projekterats för att bebyggas med hyresrätter, intresseförfrågningar har också gjorts utifrån att det är denna upplåtelseform som gäller. Projektet har hela tiden noga balanserats mot förutsättningarna att få det uthyrt till den hyra kostnaderna motsvarar. Sedan beslutar bolagsstyrelsen att först hyra ut och sedan erbjuda hyresgästerna att efter två tredjedels majoritet ombilda till bostadsrättsförening.
Det innebär att de som svarat på intresseförfrågan och tackat ja till erbjudandet att hyra en lägenhet i de berörda fastigheterna inte vet om de får Bostadsbolaget eller sin granne som hyresvärd framöver. Det är en milsvid skillnad.
Förhoppningsvis har man valt det kommunala bostadsbolaget för att de är professionella och erfarna som fastighetsförvaltare, medan grannen oftast är en ren amatör på området helt utan erfarenhet. Det har också visat sig att dessa "resthyresgäster" oftast blir lite styvmoderligt behandlade av sin hyresvärd bostadsrättsföreningen. Bostadsrättsinnehavare är helt enkelt inte intresserade av att agera hyresvärdar. De ser också helst att alla är med i föreningen och delar på lånen och ansvaret.
Är det så att man anser att det behövs fler bostadsrätter är det rimligare att man går ut med en sådan förfrågan och, om intresse finns, bygger sådana. Det skulle bli enklare och trivsammare för såväl bostadsrättsinnehavare som hyresgäster. Hur tror man det påverkar möjligheten att få dessa lägenheter uthyrda att man går ut och säger att de nya hyresgästerna inte vet vem de får till hyresvärd?
Frågan vad man vill med sitt allmännyttiga bostadsbolag infinner sig också av den anledningen att bolaget gör sig av med de kanske mest attraktiva hyresrätterna i beståndet, och därmed fortsätter vandringen mot att göra hyresrätten till ett kategoriboende för den som av olika skäl inte kan välja annan upplåtelseform.
Att göra hyresrätten till ett kategoriboende ökar ytterligare segregationen i samhället, vilket är tvärsemot de uppsatta målen. Ett av de starkare motiven att bygga dessa attraktiva hyresrätter utmed ån, trots att man visste att hyran skulle bli relativ hög, var att man då ansåg att det borde finnas hyresrätter för alla behov och önskemål. Gäller inte detta den nya majoriteten?
Hyresrätten är en utmärkt upplåtelseform som är trygg, ger frihet, är förutsägbar och bekymmersfri. Den skapar också en ökad rörlighet på arbetsmarknaden. Det finns inget skäl att, med ökat ekonomiskt missgynnande och borttagande av attraktiva lägenheter, styra människors fria val av upplåtelseform bort från hyresrätten.
Björn Johansson