Intresseorganisationen Svenskt Näringslivs chefekonom Stefan Fölster ger bilden av Sida som en ljusskygg myndighet som vill tysta möjlig kritik mot verksamheten (Corren 7/4). Jag vill hävda att det är tvärtom.
Vi välkomnar all form av konstruktiv granskning som syftar till att utveckla och förbättra svenskt bistånd.
Det svenska biståndet, inklusive Sidas verksamhet, är ett av de mest utvärderade och granskade politikområdena, och utvärderingarna genomförs av oberoende konsulter. Detta ger oss möjlighet att fortlöpande anpassa biståndet till en föränderlig verklighet.
Men i en egen studie hävdar Fölster att det svenska biståndet inte går att utvärdera och drar därför slutsatsen att det inte ger resultat. Men Svenskt Näringsliv använder sig av en helt egen utvärderingsdefinition, där man endast velat utgå från kvantitativa data. För att se faktiska och långsiktiga effekter av modernt utvecklingssamarbete menar den etablerade utvärderingsexpertisen att bistånd varken kan eller bör utvärderas enbart utifrån dessa mer begränsade parametrar.
Sida och de organisationer och samarbetsländer som får stöd följer naturligtvis upp samtliga projekt och program och verksamheten uppnår påtagliga resultat för miljontals fattiga människor. För den som vill veta hur, var och få konkreta exempel på hur Sverige bidrar i kampen mot fattigdomen rekommenderas Sidas nya resultatbilaga som gjorts i samband med myndighetens årsredovisning (www.sida.se). Där finns också exempel på satsningar som inte gått helt enligt plan.
Svenskt Näringsliv har emellertid en viktig poäng när man kritiserar Sida för brister i registrering av underlagsdokument. Detta har varit en svag punkt i vår administration, som vi åtgärdar.
Vi strävar hela tiden efter att utveckla och förbättra verksamheten. Sedan jag tillträdde som generaldirektör 2008 pågår ett omfattande reformarbete och omorganisation på Sida. Vi har under senaste året vidtagit en rad åtgärder för att ytterligare öka resultatfokus och förstärka intern styrning och kontroll.
Anders Nordström