Rapporterna från krigets Darfur talar ofta om våld mot kvinnor. FN:s sändebud i Sudan, Jan Eliasson, har vittnat om att kvinnor lever under särskilt svåra förhållanden i den långvariga konflikten. Sexuellt våld mot kvinnor har blivit ett återkommande och systematiskt inslag i detta och flera andra krig.
FN-stadgan ålägger inte bara medlemmarna att rädda kommande generationer undan krigets gissel. Den slår också fast att män och kvinnor ska ha lika rättigheter. Ändå har det tagit lång tid för kvinnors rättigheter att få genomslag i FN-arbetet. Som ett resultat av bland annat flera frivilligorganisationers arbete antog FN:s säkerhetsråd år 2000 resolution 1325 om kvinnors roll i konfliktförebyggande, konfliktlösning och återuppbyggnad.
Resolution 1325 konstaterar att kvinnor och män drabbas olika av konflikter. Kvinnor behöver skydd mot könsrelaterat våld. Resolutionen säger också att hållbar fred kräver kvinnors medverkan. I verkligheten har våldet mot kvinnor i krig ökat. Kvinnor saknas fortfarande vid förhandlingsborden när fredsavtal ska undertecknas. På internationella kvinnodagen krävde därför Svenska FN-förbundet att nya ansträngningar görs för att målen i resolution 1325 ska nås.
Varje medlemsland ska upprätta en handlingsplan för att öka kunskapen om dessa frågor. I Sverige har Försvarsmakten inrättat det så kallade Genderforce, som ska öka kompetensen och effektiviteten i Sveriges internationella insatser. Försvaret har också utbildat chefer, vilket har lett till jämställdhetsinsatser som annars hade uteblivit.
Andelen kvinnor i FN-systemet är oförändrat eller har minskat under de senaste åren, trots ambitioner om motsatsen. Glädjande är dock att generalsekreterare Ban Ki-moon vid sitt tillträde förra året utsåg flera kvinnliga chefer. Sex kvinnor tjänstgör nu som undergeneralsekreterare i FN. En av dem är svenskan Inga-Britt Ahlenius.
FN:s fredsoperationer ska inkludera rådgivare i genusfrågor. I elva av de nuvarande arton FN-insatserna finns sådana rådgivare. De befinner sig dock ofta långt från verksamheten på marken och är, i förhållande till styrkornas storlek, försvinnande få. Deras roll behöver stärkas, inte minst mot bakgrund av rapporterna om övergrepp som begås av FN-personal i fält. En FN-insats i Liberia som utgjordes av enbart kvinnor från Indien blev under förra året mycket framgångsrik.
Även Sverige kan bidra till förbättringar i FN. I det pågående FN-reformarbetet behövs röster för bättre samordning med och mer resurser till de FN-organ som bevakar kvinnors rättigheter. En självklarhet är att stödja Islands kandidatur till säkerhetsrådet, där man vill prioritera just skyddet av kvinnor och barn i väpnade konflikter.
FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon lanserade nyligen en mångårig kampanj mot våldet mot kvinnor. Tolv FN-organ deltar. "Det kan inte vänta", sa Ban om kampanjen. Detsamma gäller arbetet med att förverkliga innehållet i FN:s resolution 1325.
Tanja Mitic
Aleksander Gabelic