Bättre "rik och frisk" än "fattig och sjuk" brukar det heta och det känns som en självklarhet för oss alla.
Med denna artikel vill vi visa att befolkningens hälsa och den ekonomiska tillväxten hänger ihop på ett tydligt sätt. Och att sambanden mellan hälsa och ekonomisk utveckling faktiskt kan gå i båda riktningar.
Vi vet sedan länge att vår hälsa påverkas av faktorer som matvanor, livsstil, arbetsliv och socioekonomiska förhållanden samt en mängd ytterligare faktorer.
Vi känner också till att ekonomisk utveckling och tillväxt i en region påverkas av sådant som naturtillgångar, infrastruktur, branschsammansättning, människors utbildning och befolkningens åldersstruktur - men också av mjukare variabler som förekomsten av kultur och möjligheter till sport och fritid.
Att ekonomisk utveckling påverkar människors hälsa har länge varit känt.
I rika länder är hälsan relativt god och i fattigare länder är den sämre. En god ekonomisk utveckling är en viktig förutsättning för hälsa och välfärd i befolkningen.
Den fråga vi ställer oss är om orsakssambanden mellan ekonomi och hälsa också går i den omvända riktningen? Kan hälsan och dess motsats ohälsan också påverka den ekonomiska utvecklingen?
Det innebär i så fall att en god folkhälsa i en region faktiskt kan vara en betydande faktor för ekonomisk utveckling och understödja den regionala ekonomiska tillväxten.
I en nyligen publicerad studie från Statens Folkhälsoinstitut visas att sambandet mellan hälsa och ekonomisk utveckling i kommunerna är starkt. De hälsosamma och ekonomiskt starka kommunerna finns främst i västra och södra Sverige medan kommuner med sämre hälsa och dålig ekonomi återfinns i norra Sverige.
Kommuner som har höga ohälsotal och där folkhälsan inte är god har svårt att åstadkomma tillväxt och en god ekonomisk utveckling.
Det finns flera sätt på vilka folkhälsan kan påverka den ekonomiska utvecklingen i en region.
En friskare befolkning har större fysisk och psykisk förmåga och är därför mer produktiv, flexibel och mottaglig för förändringar i arbetslivet. En friskare befolkning innebär mindre sjukskrivningar och lägre sjukfrånvaro.
Ju friskare befolkning, ju mindre del av arbetskraften i en kommun går åt för vård och omsorg. En förbättrad folkhälsa innebär också att medellivslängden ökar och det ger drivkrafter för människor att skaffa sig en högre utbildning.
Högre utbildning ökar människors möjligheter till arbete och ger högre inkomster. Det ger även mer skattekraft åt kommunerna.
En bättre folkhälsa med högre medellivslängd leder dessutom till ett ökat behov att via offentliga eller privata system spara pengar till en längre ålderdom och pensionärstillvaro. Därigenom finns mer kapital som kan användas för investeringar i nya företag och verksamheter - vilket skapar nya arbetstillfällen och ger ekonomisk utveckling.
Inledande studier vid Linköpings universitet har visat att det finns betydande hälsoskillnader inom fjärde storstadsregionen, där Linköpings befolkning är friskare än Norrköpings - både avseende dödlighet och sjuklighet.
Den här skillnaden kan sannolikt i första hand förklaras av städernas olikartade historia och att den sociala sammansättningen därmed skiljer sig åt.
Men en betydande del av hälsoskillnaderna är livsstilsrelaterade och därför i någon mening kulturellt betingade. Det gäller människors dagliga beteenden, avseende främst rökning, alkohol, matvanor och motion - som vi vet direkt påverkar människors hälsa.
Det intressanta är att dessa vanor och beteenden går att påverka och förändra både i ett regionalt eller kommunalt perspektiv. En utmaning alltså.
Vill vi åstadkomma en god ekonomisk utveckling i hela vår region med tvillingstäderna Linköping och Norrköping som spjutspets, måste vi också beakta den betydelse folkhälsan faktiskt har för den ekonomiska tillväxten.
Vi bör därför skaffa oss bättre kunskap om hur vår tids hälsoproblem påverkar samhällsutvecklingen både i ett socialt och ekonomiskt perspektiv.
En god folkhälsa måste betraktas som en viktig motor för den ekonomiska utvecklingen i vår region - en region som bör kännetecknas av såväl god hälsa som välstånd och tillväxt.
Hans Nilsson
Tomas Faresjö