För att kunna slå vakt om våra gemensamma trygghetssystem, som till exempel sjukförsäkring, föräldraförsäkring och sjuk- och aktivitetsersättning, så måste förtroendet för att ersättningar från dessa går till dem som verkligen har rätt till dem öka. Detta kan endast åstadkommas genom att vi tar itu med det som i förmildrande ordalag kallas för "bidragsfusk". I själva verket handlar det om brottslig verksamhet. Stölder från trygghetssystemen handlar inte om "fusk", det är en kriminalitet som riktar sig mot dem som är i störst behov av samhällets gemensamma stöd.
Den första augusti infördes en ny, kort och tydlig, lag - Bidragsbrottslagen. Denna lag omfattar bidrag och ersättningar som betalas ut till enskilda från våra gemensamma trygghetssystem, som årligen betalar betalar ut över 500 miljarder kronor i olika förmåner till enskilda.
Den som begår bidragsbrott genom att till exempel uppge oriktiga uppgifter eller felaktiga förhållanden kan enligt den nya lagen dömas till böter eller fängelse i upp till fyra år. Den som begår brott genom grov oaktsamhet kan dömas för vårdslöst bidragsbrott till böter eller fängelse i högst ett år. De aktuella myndigheterna, arbetslöshetskassorna och kommunerna blir även skyldiga att anmäla misstänka bidragsbrott.
Det finns ingen exakt siffra på bidragsbrottslighetens omfattning. Men internationella studier visar på att bidragsbrottsligheten uppgår till 2-5 procent av de utbetalade beloppen. Skulle Sverige ligga på 5 procent i felaktiga utbetalningar, vilket på goda grunder kan antas utifrån de generösa ersättningar vi har och den hittills svaga kontroll som skett av dessa utbetalningar, så handlar det om 20-25 miljarder kronor som varje år stjäls från våra gemensamma trygghetssystem.
Bidragsbrottslagen är ett viktigt steg på vägen för att bekämpa brotten mot våra trygghetssystem. Kan vi stoppa utbetalningar som grundar sig i brottsliga handlingar, så kommer skattemedel att användas på ett bättre sätt och förtroendet öka för de trygghetssystem som vi alla omfattas av. De som på grund av till exempel handikapp, sjukdom eller arbetslöshet behöver vårt gemensamma stöd ska känna sig lika säkra på att få detta stöd, som de som begår bidragsbrott ska känna sig säkra på att bli straffade och riskera att få upp till fyra års fängelse.
Gunnar Axén
Niklas Borg