Anna-Lena Sörensson skrev i Corren (7/5) att utförsäljningen av ortopedin på Vrinnevisjukhuset, som den dåvarande landstingsmajoriteten tog initiativ till för ett år sedan, hade för avsikt att "rädda" Vrinnevisjukhuset som akutsjukhus.
I nästa mening kritiserar hon den nuvarande majoriteten för att blanda in multinationella vårdkoncerner när det gäller en eventuell privatisering av delar av Motala lasarett.
En sak vill vi först och främst klargöra:
Det är inte av avgörande betydelse för Motala lasaretts framtid om det blir en privatisering av vissa delar eller ej.
Motala lasarett är en viktig grundsten i Östergötlands sjukvård och med en växande andel äldre personer kommer verksamheten i operationssalarna där att behöva gå på högvarv inom överskådlig framtid - oavsett om operationsverksamheten drivs i landstingets eller någon annans regi.
Det är alldeles riktigt som Anna-Lena Sörensson skriver - att effekterna av den omstrukturering inom bland annat ortopedin som den forna majoriteten drev igenom skulle ha kunnat äventyra Vrinnevisjukhusets existens som fungerande akutsjukhus, om det inte blivit ett maktskifte i landstinget.
Det högst begränsade utbudet av ortopedisk verksamhet som fanns vid sjukhuset gjorde det svårt både att behålla kompetenta medarbetare och att rekrytera nya.
En intressant detalj är att det multinationella vårdbolaget Capio, som kontaktades för en eventuell upphandling, inte var intresserat av att upphandla ortopedin på Vrinnevisjukhuset eftersom uppdraget innehöll så pass få utmaningar för läkargruppen.
Man ansåg att det behövdes mer specialiserad vård vid sjukhuset.
I ärendejournalen står dessutom att läsa:
"Närbesök för invånare i öster för att därefter remittera vidare till övriga enheter inom OC ger inte en kvalitetsmässigt bra vård är erfarenheten från tidigare säger Capio."
Åtgärden för att rädda akutsjukvården vid Vrinnevisjukhuset bedömdes av det multinationella vårdbolaget inte vara att privatisera ortopedin - utan att tillföra mer specialiserad ortopedi till Vrinnevisjukhuset. Det vill säga samma argument som Vrinnevilistan gick till val på.
Nej, Anna-Lena Sörensson, vi tycker inte att den forna majoritetens initiativ till en upphandling av ortopedin på Vrinnevisjukhuset - mot personalens vilja - "förmildras" av att du ville "rädda" Vrinnevisjukhuset som akutsjukhus.
Principfrågan och trovärdigheten är viktig.
Är utförsäljning till multinationella vårdbolag något som privatiseringsmotståndaren får ta till när resultaten av de egna besluten medfört att organisationen börjat knaka i fogarna?
Är det då så att syftet helgar medlen?
Susanne Berglund
Helene Andersson-Molina
Lasse Pettersson
Vrinnevilistan