Var fjärde arbetsför ungdom står utan jobb i Sverige. Över 25 procent tvingas i dag leva på andras bidrag i stället för sin egen lön. Bara Spanien i hela Europa har en högre ungdomsarbetslöshet. Här i Östergötland har ungdomsarbetslösheten ökat med 33 procent på bara ett, år vilket motsvarar ytterligare 522 personer. Vi som dagligen träffar unga ambitiösa människor som vill in på arbetsmarknaden vet att det inte är något fel på just svenska ungdomar - utan att problemet ligger i avtal och regelverk.
Självklart är finanskris och konjunkturnedgång, i kombination med stora ungdomskullar, en av orsakerna till att sysselsättningen går ner i dessa grupper. Men många företagare både vill och behöver anställa ungdomar - men tvekar då lönenivån inte skiljer sig nämnvärt från den lön som mer erfarna medarbetare har.
I de senaste avtalsrörelserna har utrymmet för den företagsnära och lokala lönebildningen minskat. Något som i många företag bidragit till att man nu tvingas varsla. Och de som får gå först är de unga. Samtidigt har lönenivån för unga ökat. Svenskt Näringsliv har tagit fram statistik som visar att lönenivån för unga stigit med nästan 30 procent sedan 2004. Inom vissa branscher är skillnaderna ännu större.
Större utrymme för lokal och individuell lönesättning i de enskilda företagen kommer att kunna ge ungdomar bättre chanser att komma in på arbetsmarknaden och ge möjlighet till bra löneutveckling. Det tror uppenbarligen ungdomarna själva också. Enligt en undersökning som Svenskt Näringsliv nyligen låtit genomföra vill ungefär två tredjedelar av personer mellan 26 och 35 år som förvärvsarbetar att lönen sätts individuellt i samtal mellan dem själva och sin närmsta chef. Närmare tre fjärdedelar anser att ett företag är mer attraktivt om lönen är tydligt kopplad till prestation. Intresset för att låta de centrala parterna sätta lönen är lågt. Unga människor tror på sin egen förmåga och vill ha chansen att belönas efter prestation och kompetens.
En bra början vore att studera det danska framgångsexemplet där ungdomsarbetslösheten är under 10 procent. I länder med mer flexibilitet i lönebildning och arbetsrätt är ungdomsarbetslösheten mycket lägre. Våra höga ingångslöner, stelbenta arbetsrätt och en alltför teoretisk yrkesutbildning gör att svenska ungdomar får svårare än sina jämnåriga i andra delar av Europa.
Kopplingen mellan ungdomsarbetslöshet och lönesättning är uppenbar. För oss handlar det om svenska företags framtid och möjligheten att få utveckla lönesättningen som vi själva vill. Först då kommer vi att kunna anställa ungdomar och ge unga medarbetare den chans till arbete och karriär de förtjänar.
Sofie Elmström