I Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden hävdar Högskoleverket, HSV, att universiteten producerar för många naturvetare. Sanningen är den motsatta.
Samhället står i dag inför stora hot av ett slag och en omfattning som vi aldrig tidigare sett. Fokus har de senaste åren främst hamnat på klimathotet, men Miljövårdsrådet menar i en ny rapport att Sverige har mycket långt kvar till att uppfylla flertalet av de 16 miljömålen. Vetenskapliga landvinningar som den nya gentekniken ger både möjligheter och risker: Sjukdomar kan botas, livsmedel kan "designas", men perspektiven är skrämmande för många.
Inför detta perspektiv finns bara en möjlig väg framåt: ökad kunskap. Vi har aldrig tidigare stått inför ett större behov av kompetenta, välutbildade naturvetare och tekniker. Biologer, kemister, fysiker och civilingenjörer kommer att vara oundgängliga om vi ska ha någon chans att rädda planeten som vi känner den till framtida generationer.
HSV:s rapport har getts stor uppmärksamhet i media, där den okritiska sammanfattningen är att naturvetare står inför en dålig arbetsmarknad, där efterfrågan kraftigt kommer att understiga det antal personer som utbildas. Det läggs fram alldeles innan ansökningstiden går ut till högskoleutbildningar inför höstterminen. Risken är uppenbar att många ungdomar som står inför ett av livets viktigaste val kommer att ta det som en rekommendation om att inte söka sig till naturvetenskapen. Förmodligen når budskapet även elever i årskurs nio, och riskerar att ytterligare accentuera den allvarliga minskningen av elever vid gymnasiets naturvetenskapliga program. Vi menar att HSV inte har förstått sitt ansvar och att rapporterande journalister inte satt sig in i HSV:s metoder och analyser.
HSV:s prognoser bygger på lösa och ogrundade antaganden. Med utgångspunkt från allmän befolkningsstatistik och dåligt underbyggda gissningar om vad samhället kommer att efterfråga hävdas att arbetslösheten bland "naturvetare" är hög och kommer att fortsätta vara det. Bland annat spekulerar man i att utbyggnaden av högskolorna kommer att upphöra, något som inte har stöd i vare sig alliansregeringens eller oppositionens politik (se till exempel DN debatt 16/3).
HSV bortser också från att exempelvis biologer har väldigt olika förutsättningar beroende på var de är utbildade och vilken profil de har på sin utbildning. Vid Linköpings universitet är våra biologiska utbildningsprogram utformade för att möta samhällets behov och efterfrågan på våra studenter är generellt hög. I en nyligen genomförd undersökning av ett representativt urval biologer utexaminerade från oss sedan 1998 visade det sig att 95 procent i dag har arbete, varav 82 procent inom biologiskt relevanta yrkesområden. Endast en femtedel arbetar inom högskolan. Generellt är studenterna nöjda eller mycket nöjda med sin utbildning.
HSV missbrukar sitt förtroende och sitt uppdrag genom att ägna sig åt löslig spekulation om framtiden. Att producera rapporter som denna borde överhuvudtaget inte ligga inom myndighetens område. HSV bidrar med sin spekulativa prognos till att öka bristen på kompetenta naturvetare och tekniker. Samhället behöver fler tekniker, biologer och andra naturvetare, och detta budskap - inte motsatsen - borde vi från universiteten få hjälp av HSV att sprida.
Mille Millnert
Helen Dannetun
Per Jensen