Gammal billig retorik är att skjuta på budbäraren. "Hyresgästföreningen drar åt vänster", skriver Muharrem Demirok (c), ordförande i teknik- och samhällsbyggnadsnämnden i Linköping och undrar om hyresgäster som inte ser sig själva som vänster inget att hämta hos Hyresgästföreningen.
Och svaret är självklart - hos oss är alla välkomna som ställer upp på Hyresgästföreningens mål och är beredda att sätta hyresgästernas intressen i främsta rummet. Att Hyresgästföreningen tar strid med både höger och vänster borde vid det här laget stå klart för alla linköpingsbor! Kommunens sätt att mjölka Stångåstaden på pengar var en tvistefråga såväl under Lena Micko (s) som under Paul Lindvall (m).
Min poäng var att tilltron till akademin urholkas av beställningsverk. I det här fallet - SNS-beställda "Bostäder på marknadens villkor" av KTH- professorerna Stellan Lundström och Hans Lindh - präglades resultatet så tydligt av beställarens politiska ambitioner. Forskarna för ingående resonemang om att bostaden skiljer sig från varumarknader på en rad sätt, men drar knappast någon slutsats av det. De glömmer att en stor del av fördelningen av samhällets resurser faktiskt sker i boendet. Sociala perspektiv på boendet saknas: höga boendekostnader, trångboddhet, unga vuxnas inträdesproblem, låginkomsttagarnas problem på bostadsmarknaden. Det finns annars i lättillgängliga skrifter som Hyresgästföreningens Unga Vuxnas boende 1997-2005 och Boende och välfärd.
Sverige hör idag till de länder i Europa som har minst offentlig styrning av bostadsmarknaderna. Det var följden av det bostadspolitiska systemskiftet på 90-talet. Trots det diskuterar Lindh och Lundström en granskning av effekterna av detta. Om man nu ska syna bostadspolitiken - borde oberoende forskare syna effekterna av den kanske största inrikespolitiska kursändringen under de senaste decennierna.
Peder Palmstierna