Andrei Muntmark gör (20/11) en riktig analys av hur Stångåstaden fungerar - men drar en helt felaktig slutsats.
Politikerna i Linköping har, som Muntmark påpekar, satt självkostnadsprincipen ur spel och krävt hyror som ligger långt över de kostnader Stångåstaden har, vilket lett till att bolagets hyresgäster i praktiken betalar mer till kommunen.
Att gynna näringslivet kan en kommun göra på olika sätt. Här har man valt metoden att genom ett bondeoffer - Stångåstaden hyresgäster - sko sig själv och det egna bostadsbolaget samt att gynna kommunens övriga fastighetsägare. Det har man kunnat göra då Stångåstaden varit hyresledande. Att Hyresgästföreningen har ogillat detta har väl ingen missat.
Den förra regeringen tillsatte en utredning för att se över hur självkostsansprincipen skulle förtydligas. Bland annat Linköping och Stångåstaden har under många år undergrävt systemet. Utredningen hann inte bli klar före maktskiftet och den nuvarande regeringen har strukit avsnittet om självkostnad. Ansvarig minister är Mats Odell (kd).
Vi befarar en utredning som kapitulerar för en marknad som saknar fungerande konkurrens. På den avreglerade delen av bostadsmarknaden skenar priserna för villor och bostadsrätter.
När Muntmark ropar på avreglering och utförsäljning av allmännyttan för att få lägre hyror är det således knappast rätt medicin. Marknadshyror är lika smart som att släcka en eld med bensin.
En allmännytta som finns för sina hyresgäster och som erbjuder bra boende till så låga hyror som möjligt utgör ett fungerande hyrestak. Men för att hålla hyrorna nere krävs också ett skattesystem som ger hyresgäster samma skatteförmåner som de som går till dem som äger sina bostäder. De sistnämnda åtnjuter Europas generösaste ränteavdragssubventioner.
Hyresgästerna får inget av regeringen.
Erik Malmberg