Hur mår EU:s jordbrukspolitik?

Nu är tiden inne att se över EU:s jordbrukspolitik. Enklare regler och anpassning till nya utmaningar, som till exempel klimatförändringarna, måste vara ledorden. Det skriver EU:s jordbrukskommissionär MARIANN FISCHER BOEL.

Foto: Fotograf saknas!

Linköping2007-12-20 00:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Jag lade nyligen fram en rapport med idéer om hur man kan strama upp och modernisera EU:s gemensamma jordbrukspolitik - ett projekt som jag kallar "hälsokontrollen". Detta innebär inte att det står illa till med jordbrukspolitiken, utan att vi vill försäkra oss om att systemet klarar de svårigheter och möjligheter som 2000-talets lantbrukare ställs inför. Mycket har hänt sedan vi lanserade reformen av jordbrukspolitiken 2003, då marknadsinriktning, djurskydd, miljöhänsyn och konsumentskydd blev våra nya ledstjärnor. EU har nu 27 medlemsstater, och utanför unionen håller världen på att förändras - nya frågor aktualiseras, såsom globaliseringen och klimatförändringarna, och nya handelsmönster med hårdare konkurrens växer fram.

Jag vill därför ställa tre viktiga frågor i samband med hälsokontrollen: Hur kan systemet med direktstöd effektiviseras och förenklas? Hur kan marknadsstöden anpassas till dagens verklighet? Hur ska man hantera nya frågor som klimatförändringar, biobränslen, vattenhushållning och skydd av den biologiska mångfalden?

Vi har redan lagt ner mycket tid och energi på att förenkla jordbruksreglerna, och med hälsokontrollen fortsätter arbetet mot krångliga regler. Ett viktigt område är tvärvillkoren, alltså de regler som måste följas för att få stöd. De kan förbättras ytterligare och anpassas för nya utmaningar. Tydligare, mer konsekventa och kvantifierbara tvärvillkor medför klarhet och mindre byråkrati.

Vi tar också en närmare titt på interventionssystemet - att medlemsstaterna köper lantbrukarnas överskottsproduktion. Jag anser att det bör få tillbaka sin ursprungliga roll, det vill säga fungera som ett rent skyddsnät.

I rapporten om hälsokontrollen strävar vi också efter att hitta en rimlig lösning på hur man gradvis kan ta bort systemet med mjölkkvoter, som är tänkt att vara avvecklat år 2015. Vi behöver säkerställa en mjuklandning för mjölkbönderna så att de kan anpassa sig tekniskt såväl som ekonomiskt. Detta kan till exempel ske genom en gradvis ökning av kvoterna.

I framtiden tror jag att politiken för landsbygdsutveckling ger stora möjligheter att underlätta anpassningen till nya globala och lokala problem såsom vattenhushållning och klimatförändringar.

Jag hoppas att den rapport jag har lagt fram hjälper till att sätta igång en konstruktiv debatt. Kommentera gärna och kom med förslag via min blogg på internet, så att vi kan ha en bred debatt innan jag lägger fram konkreta förslag i maj 2008.

Mariann Fischer Boel

Bloggen finns på http://blogs.ec.europa.eu/fischer-boel/

Läs mer om