Dagens system för studentinflytande vid Sveriges högskolor och universitet är under avveckling. Studentkårerna kommer inte längre ha ensamrätt på att representera studenterna vid de högre lärosätena.
I den omfattande utredningen om kårobligatoriets avskaffande under den förra borgerliga regeringen föreslogs att studentinflytandet skulle skötas genom indirekta val till elektorsförsamlingar. Dessa skulle i sin tur välja representanter till olika nämnder och kommittéer vid lärosätena. Man föreslog också att om studentkårerna ska fortsätta representera ska minimikravet på antalet medlemmar vara 70 procent. Men det kommer att bli svårt för studentkårerna att nå upp till dessa ganska lågt - i alla fall ur demokratisk synvinkel - ställda krav.
Genom val där samtliga studenter som är registrerade vid lärosätet får delta säkerställs att den demokratiska processen får fäste i studentrörelsen. Intresset torde också öka bland studenterna eftersom vem som helst får ställa upp i valen - oavsett partifärg eller åsikter. Detta system kommer att medföra extrakostnader för myndigheterna, men det överväger absolut det man har att vinna jämfört med dagens system med icke-representativa studentkårer. I dagens kårval deltar väldigt få studenter, vilket nog beror på att studentkårerna inte har marknadsfört sig tillräckligt väl mot sina medlemmar.
I den ovan nämnda utredningen fördes fram att det fanns synnerliga skäl att tro att ett avskaffande av kårobligatoriet skulle leda till en vitalisering av utbildningsbevakningen eftersom fler aktörer skulle kunna erbjuda sina tjänster. Exempelvis skulle fackens studentföreningar, partiernas studentförbund samt helt nya aktörer kunna delta. De två förstnämnda har dessutom en förmåga att marknadsföra sig, en förmåga som studentkårerna i mångt och mycket saknar. Studentkårerna måste bli bättre på detta om de ska kunna överleva när kårtvånget kastats på historiens sopberg.
Vi vill föra fram att studentkårerna inte bör ges rätt att representera studenterna efter kårobligatoriets avskaffande - såvida de inte uppfyller medlemskravet på 70 procent. Stötestenen i dagens icke-representativa system med studentkårerna som företräder tvångsanslutna medlemmar är att föreningsfriheten inte gäller. Alla sammanslutningar som säger sig vilja företräda studenterna ska få rätt att ställa upp i valen och därmed genom en demokratisk röstningsprocess erhålla rätten att utse studentrepresentanter vid landets högskolor och universitet.
Ola Grimsholm
Henrik Johansson
Nicklas Fridberg