I år hyllas minnet av Carl von Linné stort runt om i Sverige. Även Skogsmulles 50-årsfirande gick av stapeln nyligen. Men i Linnés och Skogsmulles land växer många barn upp utan att känna till de vanligaste fåglarna, träden, blommorna, insekterna, bergarterna och fiskarna vi har omkring oss. Detta är en nyfattigdom som vi behöver göra något åt.
En viktig reform vore att inrätta en så kallad artkanon i den svenska skolan. Detta skulle innebära att alla skolbarn ges en grundkunskap om de vanligaste arterna i naturen runt omkring oss. Kan barnen namnen på tjugo fåglar, blommor, träd och insekter blir det roligare att vara ute i skog och mark. Skogen blir fylld av al och tall i stället för bara träd.
Det är viktigt att vi ger barnen nycklar för att kunna stiga in i naturens mångfald. Och ännu viktigare, förstå den. Så att det inte bara uppfattas som något grönt omkring oss - ett område som ännu inte hunnit bli asfalterat eller bebyggt.
Eller att en svala är just en svala. Att få veta att den faktiskt har varit borta på andra sidan jordklotet över vintern och nu flyger hem till oss för att föda sina ungar. Vetskapen om att ungarna föds upp med mygg som kalasmat gör myggorna kanske lite mer uthärdliga så här på sommaren.
Även om det nu är en hetare miljödebatt än på mycket länge så är det paradoxalt lätt att själva naturen glöms bort. Det handlar mycket om kurvor, mål och procentsatser. Vi får inte glömma bort varför kampen faktiskt görs.
Frågan är om inte även politikerna behöver lära sig en artkanon. Med en sådan i ryggen kanske många inte skulle ha den nästan föraktfulla attityd som ibland möter dem som kämpar för den biologiska mångfalden.
Regeringen bestämde sig nyligen för att skära ned stödet till biologisk mångfald med 88 miljoner i år och 111 miljoner nästa år. Detta innebär bland annat att värdefulla skogar inte kan skyddas. Regeringen motiverade detta med att man ändå inte skulle nå miljömålet om att skydda den biologiska mångfalden. Det är en märklig logik att satsa mindre pengar och sedan hoppas att problemet löser sig själv.
Vi i miljöpartiet vill istället satsa en halv miljard extra varje år på stöd att exempelvis köpa in skyddsvärd skog. Frågan är om regeringen kanske hade insett konsekvenserna om de i alla fall lärt sig en artkanon. I skolan lär vi ut multiplikationstabeller och läsförståelse. Kunskaper om naturen borde vara lika självklara.
Peter Eriksson