Beslutet om naturreservatet i Högboda föregicks av en livlig debatt i kommunstyrelsen. Miljöpartiet ställde sig då bakom tjänsteskrivelsen till reservatets förmån. Vid full närvaro skulle minst ytterligare ett parti ha stött förslaget. Ingen votering begärdes, eftersom ersättarplatser i kommunstyrelsen saknar förslags- och rösträtt. Ingen politiker som försvarar reservatet har tillfrågats, och ingen har deltagit i tidningsdebatten.
En överenskommelse är gjord med markägaren, och ersättning är utbetalad. Ambitiösa åtgärder mot barkborrar har genomförts, och skårning och barkning ska enligt skötselplanen ske vid stormfällning. Redin (M) nämner att sparade äldre döda granar hyser rovinsekter, som äter barkborrar (Corren 18/6). Länsstyrelsen konstaterar att skador i naturreservat inte är större än i andra marker.
För att begränsa skador är tidiga åtgärder samt uppföljning avgörande oberoende av metod. Som tidigare skogsägare har jag följt de återkommande utbrott som följt Gudrun och Per i spåren. Skogsägare vill ta vara på stormfällt virke och forsla ut det snabbt. Vid försummelse kan enskilda bötfällas.
Motståndare hävdade i kommunstyrelsen att Högboda inte är något riktigt reservat. Min åsikt är att reservatets syften främjas av gjorda undantag. En basväg genom området och skogsbetning öppnar delar av markerna. Strikta regler mildras genom jakttorn och försiktig uttransport av fällt vilt.
Skogen kommer att bli än mer viktig som råvara i framtiden, men den del av vår skogsmark som riksdagen beslutat spara är förhållandevis liten. Även tidigare markägare har sparat skog, vilket visas av de rödlistade arter som finns i området. Reservat är ett sätt att försäkra sig om att viss flora och fauna inte försvinner vid ägarbyten utan för framtiden finns tillgänglig för forskning och allmänhet.
Rune Tessin