Correns ledare "Både bostäder och ekar i Ullstämma" (27/4) ger uttryck för ett okritiskt förhållningssätt till exploateringsplanerna i Ullstämma. Hela texten grundar sig på slutsatserna i miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) utan att med ett ord kommentera de bakomliggande ställningstagandena.
Den som tar sig tid att läsa hela beskrivningen upptäcker två märkliga resonemang:
För det första ska det i en MKB finnas ett nollalternativ som beskriver utvecklingen i området utan exploatering. Exploateringen ska sedan vägas mot nollalternativet.
Det rimliga för Ullstämma hade varit att ta med framtida skötselplaner och åtgärder (liknande de för Tinnerö eklandskap) som nollalternativ. Med dagens kunskap kring eklandskapet skulle riktade åtgärder vara den naturliga fortsättningen i området om bebyggelse inte blir av.
I MKB:n för Ullstämma betraktas dock nollalternativet som om enbart pågående markanvändning skulle fortsätta utan åtgärder för att bevara natur- och kulturvärdena.
Med detta förvrängda perspektiv framstår bostadsexploateringen nästan som en räddning för eklandskapet - trots att den i själva verket utarmar biologisk mångfald och förstör kulturlandskap och östgötsk kulturhistoria.
Det andra märkliga resonemanget rör hästhållningen.
På grund av alltför korta skyddsavstånd mellan planerade bostäder och den nuvarande hästhållningen och därmed rädsla för de eventuella allergi- och luktproblem som kan uppkomma har kommunen sett sig tvungen att skriva mycket korta - ner till tre månader - arrendekontrakt med hästverksamheten i Ullstämma.
Detta för att snabbt kunna avhysa hästverksamheten om problem skulle uppstå.
Resonemanget känns knappast så betryggande långsiktigt för vare sig eklandskapet eller den tjejidrott som ridsport är.
Vi i miljöpartiet värjer oss för Correns okritiska hyllande av Linköping som storstad.
Fler invånare kräver förutom fler bostäder även fler transporter. Utan en vettig samhällsbyggnadspolitik kan ett större Linköping bidra till mer bilism och fler trista biltrafikleder, krympande och färre grönområden och sämre framkomlighet för gångare och cyklister.
Dessa effekter snarare försämrar än förbättrar livskvaliteten för Linköpingsborna.
När nu fler människor ändå söker sig till Linköping vill vi från miljöpartiet vara med och bidra till en mer hållbar samhällsutveckling. Enligt oss innebär en sådan utveckling täta bostadsområden med goda kollektivtrafik-, gång- och cykelförbindelser, omgivna av skyddade natur- och kulturområden.
I kommunens bostadsförsörjningsprogram finns planer på omkring 10 000 nya bostäder på andra håll i Linköping.
Alltså är det egentligen ingen svårighet att både ta ansvar för Linköpings framtida bostadsförsörjning och samtidigt skydda det värdefulla eklandskapet i Ullstämma.
Olof Enghag
Miljöpartiet de Gröna i Linköping