Roger Lundman, Kommunal, och Mats Eriksson, Veolia, gör i en debattartikel (Corren 11/9) gemensam sak för utökad kameraövervakning. Vi delar deras omsorg om både resenärer och förare. Därför var det en bra trygghetsåtgärd att införa kontantstopp. Rånrisken på bussarna försvann i och med det beslutet. Och det är den främsta, och kanske enda, orsaken till att det blivit tryggare på bussarna. Det finns inga bevis på att kameraövervakningen skulle ha inneburit något i detta sammanhang. Och det är just därför vi riktar kritik mot den slentrianmässigt skrivna ansökan för rätt till utökad kameraövervakning. Bevisbördan ligger på den som gör ansökan och då måste Veolia kunna uppvisa att de kameror som i dag finns på bussarna inneburit en ökad säkerhet och att användningen står i relation till det intrång som övervakningen innebär på vår personliga integritet. Det har inte skett.
Det måste samtidigt ligga i både Veolias och Kommunals intresse att brott inte begås överhuvudtaget. Inte främst att de brott som begås klaras upp. För så är det ju att en kamera kan inte stoppa en misshandel och den kan inte hindra ett överfall. Den kan möjligtvis underlätta i arbetet med att få fast förövaren. Men aldrig stoppa densamme. Därför vill vi i stället se ett tydligt trygghetsarbete. Hur kan vi tillsammans, kommun, bussbolag och fack jobba för att öka tryggheten på bussarna? Hur kan vi tillsammans öka tryggheten, inte bara på bussen, utan också till och från bussen? Det bästa trygghetsarbetet måste väl vara att säkerställa en miljö som är trevlig och säker. Inte en miljö som är så otrygg att den måste kameraövervakas? Vi är beredda att öka tryggheten. Är Kommunal och Veolia beredda att göra en verklig insats för tryggheten och inte bara övervaka?
Muharrem Demirok
Bengt Olsson