Det förekommer en del konstig argumentation i spåren av klimatdebatten. I Corren (13/8) försöker Lars Cornell angripa miljöpartiets trovärdighet. Han påstår att flygets energieffektivitet per kilometer och passagerare skulle vara jämförbar med tågets och att minskad lastbilstrafik "förmodligen" inte minskar några koldioxidutsläpp.
När det gäller flyget finns det två faktorer som Cornell inte nämner. Den första är att flygets klimatpåverkan i genomsnitt är tre gånger så stor som koldioxideffekten på marken. Detta eftersom flyget också ger upphov till andra gaser än koldioxid och eftersom flyget befinner sig på hög höjd. Det går alltså inte att bara mäta den koldioxid ett flygplan ger upphov till och jämföra med utsläppen från en bil eller ett kolkraftverk.
Cornells jämförelse gäller dessutom bara flygets bränsleförbrukning och utsläpp när planet väl är på 10 000 meters höjd, han glömmer att det måste upp dit också. Räknar man in start och landning drar flyget fem gånger så mycket energi per person som tåget, utsläppen av klimatgaser är mer än tio gånger större.
Lastbilstrafiken står för nästan hela ökningen av koldioxidutsläpp inom transportsektorn och är tillsammans med flyget den enda sektor i Sverige där utsläppen kontinuerligt ökar. Samtidigt har inte mängden transporterat gods ökat. En av orsakerna till detta är att priset på lastbilstransporter är så lågt att lastbilarna i princip används som rullande lager.
Transportsektorn som helhet står för 20 miljoner ton koldioxid, det vill säga 40 procent av Sveriges utsläpp. Med politiska beslut blir transporterna mer klimatsmarta. Det handlar om att utforma lagar och använda ekonomiska styrmedel som gynnar energieffektiva transportslag och som främjar förnybara och hållbart producerade drivmedel. Järnvägen har en central roll i framtidens transportsystem. Mp förespråkar att Ostlänken byggs. Med snabbtåg blir flyget än mer ointressant.
Peter Eriksson