De allra flesta kommuner i Sverige har tecknat avtal med Migrationsverket om att ta mot flyktingar, skyddsbehövande och deras anhöriga. Det handlar om människor som sökt en tryggare framtid för sig och sin familj i Sverige, som inget hellre vill än att arbeta och bidra. I Östergötlands län uppgick mottagandet under 2009 till 1 190 personer.
Den stora utmaningen handlar om att det tar för lång tid för en nyanländ att komma i arbete och klara sin egen försörjning. Efter tre år i landet har endast 30 procent ett arbete. Det vittnar om stora problem i organiseringen av den första tiden i Sverige. Den modell för mottagande av nyanlända som vi har haft under lång tid har inte fungerat. Därför lägger vi nu om mottagandet.
Reformens viktigaste delar är:
- I stället för att tas emot av socialtjänsten ska nyanlända från dag ett mötas av insatser för arbete. Därför får Arbetsförmedlingen ta över samordningsansvaret från kommunerna när det gäller de insatser som ska leda till jobb och egen försörjning.
- Individuella insatser från dag ett. Kort efter att den nyanlände beviljats uppehållstillstånd träffar hon eller han Arbetsförmedlingen för ett etableringssamtal. Frågor om var i landet den nyanländes kompetens efterfrågas och hur vägen till arbete ser ut diskuteras för att tidigt matcha bostad och arbetsmarknad. Utifrån samtalet görs en skräddarsydd etableringsplan med individuella insatser.
- Arbetslinjen är tydlig i det nya systemet. Etableringsersättningen är individuell och utgår när den nyanlände aktivt deltar i insatserna. För att få full ersättning ska den nyanlände delta i svenskundervisning och andra insatser som föreskrivs i etableringsplanen. Den individuellt utformade ersättningen kan leda till förbättrad jämställdhet genom att ersättningen inte påverkas av andra inkomster i hushållet. Det är möjligt att arbeta vid sidan av insatserna utan att ersättningen minskas.
- En etableringslots införs för att stödja den nyanlände under den första tiden i Sverige. Ersättning till lotsen är resultatbaserad, vilket innebär att lotsen också har ett intresse av att den nyanlände så snabbt som möjligt kommer i arbete och kan försörja sig själv.
- Samhällsorientering införs som en obligatorisk del av nyanländas etablering. Den ska ge grundläggande förståelse för det svenska samhället, hur det fungerar och vad det innebär att leva och bo i Sverige.
Frågan som idag ställs till den nyanlända är "hur kan vi hjälpa?" Med ett perspektivskifte bör frågan vara "hur vill du bidra?". Det är dags att gå från omhändertagande till delaktighet.
Erik Ullenhag, integrationsminister (FP)
Karin Granbom Ellison, riksdagsledamot (FP)