Mille Millnert, Helen Dannetun och Per Jensen skriver att Högskoleverkets prognos om en tuff arbetsmarknad för naturvetare bygger på spekulationer och gissningar (Corren 14/4).
Högskoleverket har i uppdrag av regeringen att ta fram underlag för dimensionering av högskoleutbildningarna i relation till den framtida arbetsmarknadens behov. Underlaget baseras på beräkningar från Prognosinstitutet vid Statistiska centralbyrån. Prognosinstitutet tar hänsyn till allt från examensfrekvenser, migration och pensionsavgångar till hur utvecklingen ser ut i landets ekonomi och i olika näringsgrenar. Vi redovisar i rapporten vilka antaganden om den framtida utvecklingen som ligger till grund för beräkningarna.
Mille Millnert med flera skriver att samhället aldrig tidigare har stått inför ett större behov av naturvetare. Det kan stämma, men det är inte samma sak som arbetsgivarnas konkreta efterfrågan. Beräkningarna visar att rekryteringsbehovet väntas bli betydligt lägre än antalet examinerade naturvetare. Samhällets behov och arbetsgivarnas rekryteringsbehov, den faktiska viljan att anställa, är två olika saker. Även Svenskt Näringsliv skriver i en ny rapport att det finns matchningsproblem mellan utbudet av utbildad arbetskraft och efterfrågan på arbetsmarknaden.
Givetvis är vi medvetna om att detta är prognoser och inget facit på hur arbetsmarknaden kommer att se ut om fem år. Men det är ett väl genomarbetat underlag som kan ge viss vägledning till blivande studenter. Vi hoppas också att prognoserna bidrar till diskussioner om vilka utbildningar man borde satsa mer eller mindre på och vilka rekryteringssatsningar som kan behövas för att minska risken för framtida underskott på utbildade inom vissa yrken.
Studenter har rätt både till universitetsledningars visioner om framtiden och mera konkreta prognoser baserade på data om arbetsmarknad och demografi.
Anders Flodström