Under den senaste tiden har det allt oftare talats om Sveriges behov av ny kärnkraft och kärnkraften som lösning på energi- och klimatproblemen - med påståenden om att kärnkraften är "koldioxidfri". Sakfelet är i kärnkraftssammanhang tyvärr inte ovanligt.
Livscykelanalyser visar i stället att kärnkraft avger mer koldioxid än flertalet förnybara kraftproduktionssätt samt vissa produktionsalternativ med högeffektiv kraftvärmeproduktion (samtidig produktion av el och värme) när man ser till mer än själva energiomvandlingsprocessen. I sammanhanget verkar avfallsfrågan från kärnkraft "helt ute" att diskutera.
Det finns ett antal oroväckande frågetecken i denna debatt: Varför missleds man i felaktiga påståenden, som att kärnkraften är koldioxidfri? Varför har tidigare debatt kring extremt långlivat radioaktivt avfall från kärnkraft försvunnit? Varför är man så fixerad vid ny kraftproduktion? Varför har man så liten tilltro till utveckling av nya tjänster och produktionsformer? Varför negligeras alltför ofta de mycket stora effektiviseringspotentialer som finns inom nuvarande system?
Av Sveriges totala energianvändning om drygt 400 TWh per år används cirka 75 procent inom den byggda miljön och industrin. Flera utredningar visar att mellan 30 och 50 procent av dessa cirka 300 TWh per år kan effektiviseras bort med känd och beprövad teknik - utan att behöva ge avkall på komfort eller kvalitet. Detta motsvarar alltså effektiviseringspotentialer om mellan 90 och 150 TWh per år (el och värme) inom den byggda miljön och industrin. Ofta handlar det inom den byggda miljön om att se över drifttider och klimatskal samt hindra motverkande processer.
Inom industrin finns stora besparingspotentialer i stödprocessen, det vill säga belysning, uppvärmning, pumpar, tryckluft och ventilation. Detta innebär att energikostnader om flera 10-tals miljarder kronor per år kan sparas genom effektiviseringsarbete.
De energibeslut vi tar i dag påverkar, förutom oss själva, oöverskådligt många generationer efter oss. Många av världens länder står samtidigt i begrepp till nya stora investeringar i centrala energianläggningar och ser gärna "åt vårt håll" som intäkt för goda och långsiktigt säkra system. Vi har stora möjligheter att vara föregångare för många andra nationer att implementera säker, effektiv och klimat- och miljöriktig energiteknik. Samtidigt finns också stora ekonomiska möjligheter i att utveckla produkter och tjänster inom energiområdet.
Kunskaper och teknik för effektiva och hållbara lösningar finns redan och mycket intressant teknik väntar alldeles bakom hörnet. När vi ser att vi är på helt felaktig väg - där vi riskerar att än en gång låsa fast oss i farliga och ändliga energisystem - och där man bortser från livscykel- och hållbarhetsperspektivet gäller det att agera rätt. Det finns ingen "silver bullet" när det gäller energifrågan. I stället måste vi tänka mer i långsiktiga systemperspektiv, verka för fokus på energieffektivisering och använda en palett av långsiktigt förnybara energialternativ. Det är så vi ansvarsfullt och långsiktigt hållbart ska arbeta med klimatfrågan.
Anders Forsbom
Björn Trepte