Linköpings kommun behöver en strategi för att få fler människor med funktionsnedsättning i arbete. Arbetslinjen måste få kunna gälla för alla. Det anser Christian Gustavsson (M).
Vi människor definierar oss ofta utifrån vår yrkesroll. Vi är stolta över det arbete vi utför, det vi bygger eller den service vi står för.
Ett arbete medför inte heller bara en inkomst, utan ger också en gemenskap i form av arbetskamrater och en möjlighet till personlig utveckling.
Den senaste mandatperioden har vi i alliansen arbetat för att återupprätta arbetslinjen och bekämpa utanförskapet. Jag är stolt över det arbetet och för att vi lyckats vända perspektiven så att arbete står i fokus, inte bidrag. Men det finns ett utanförskap som inte fått tillräcklig uppmärksamhet, nämligen det som följer av funktionsnedsättningar.
Under nästa mandatperiod vill jag att vi i alliansen samlar Linköpings kommun kring en strategi för att få fler människor med funktionsnedsättning i arbete. Tyvärr är offentliga arbetsgivare - kommun, landsting och stat - inga föredömen i dag. I stället får man titta till den privata sektorn för inspiration. Ica, Max och McDonald?s är tre exempel på företag som aktivt arbetat för en mångfald i sina butiker och restauranger. Alla tre har också ambitioner att höja ribban för framtiden.
Här i Östergötland har vi också kunnat se hur handikapprörelsen tagit saken i egna händer genom bildandet av Kooptima, ett bemanningsföretag som hyr ut människor med funktionsnedsättning.
Alla dessa initiativ behövs, men vi politiker måste också föregå med gott exempel. Om vi menar allvar med arbetslinjen så måste den kunna gälla för alla. Och vi måste vara beredda att öppna våra arbetsplatser för fler, med möjlighet att ge 100 procent av sin förmåga.
Det handlar inte om politisk korrekthet eller välgörenhet. Det handlar om att skapa arbetsplatser med kreativitet och energi. Det är bra för människor och det är bra för resultatet.