Den svenska landsbygden är en alltför outnyttjad resurs. Det kommer med all sannolikhet att bli ett tongivande tema när landsbygdskommitten snart presenterar sitt betänkande. Vårt län utgör inget undantag! I början av nästa år dimper nästa utredningslunta ned, den så kallade. Ansvarsutredningen under ledning av landshövding Mats Svegfors. Den ska redovisa hur Sverige bör styras i framtiden. Förslag kommer att presenteras om nya regionsindelningar, nya styrformer och självbestämmande i olika former på regionala nivåer. Förhoppningsvis kommer utredningen att följas av folkliga diskussioner om vad som passar t ex oss östgötar bäst. Oklarheter råder om landsbygdsfrågorna får utrymme i alla diskussioner om vem som beslutar vad och i vilken geografi.
Till detta kommer EU:s allt större betydelse för den regionala utvecklingen. EU:s så kallade landsbygdsprogram kan för vår del röra sig om 250 miljoner kronor per år. Preliminära beräkningar anger att knappt 60 miljoner kronor av dessa kan fördelas till prioriterade, styrda och selektiva insatser i länet. Bryssels betydelse för svensk landsbygdsutveckling växer med andra ord från år till år.
EU förväntar sig mycket av den så kallade Leadertekniken. Den innebär att byalag och andra från den offentliga sektorn, samt fristående aktörer ges inflytande i besluten. För Östergötlands del har redan tre av tolv nationella Leaderprojekt passerat makthavarnas nålsöga. Det är Våg 21 i norra länsdelen, Sommenbygden i södra länsdelen och Kustlandet i skärgården. Det är fritt fram för hela länet att prova sina krafter. Men det är bråttom.
Vi är nu konfronterade med två utmaningar om vi ska få del av de resurser EU erbjuder landsbygden:
ºDet är bråttom att bilda Leaderområden som kan säkra projektmedel! Här måste Östergötlands kommuner agera som faddrar och hjälpa till så att processen kommer i gång. Från nästa år finns Leaderpengar för östgötar likväl som för andra landsdelar. Vi misstänker starkt att det gamla talesättet gäller, nämligen att först till kvarn får först mala!
º Leaderområden måste ges en vettig storlek så att byalag, ideella krafter och andra aktörer känner sig hemma. Förankring och närhet är helt avgörande för att få med den enskilde företagaren/landsbygdsbon i att utveckla sin verksamhet och därmed sin hembygd. Alltför stora områden skapar främlingskap och bristande engagemang.
Kraften i Östergötland finns. Vi har stött på stor optimism och förändringsvilja på många möten runt om på den östgötska landsbygden. Via vår byalagspeng, som vi nyligen beslutat förlänga, har ett omfattande förändringsarbete inletts vars frukter ännu inte skördats. Vid Östgötatinget i Grytgöl gavs rika exempel på vad denna kraft kan innebära för bostads-byggande, smarta kommunikationslösningar och möjligheter till distansarbete inom högteknologiska spjutspetsområden.
Men det östgötska framtidsarbetet måste ta tillvara de lokala motorerna. Och det behövs bensin för att motorerna ska gå igång! Här vilar ansvaret tungt på främst våra kommunledningar och Östsam men naturligtvis också på Länsstyrelsen Östergötland.
LANDSHÖVDING BJÖRN ERIKSSON OCH LÄNSRÅD MAGNUS HOLGERSSON