Kommunerna på pallplats - men görs ändå ned

Sverige är världsledande på att ta hand om och återvinna sopor och kommunerna spelar en avgörande roll. Ändå utmålas de som bakåtsträvare av de stora privata sopföretagen, skriver WEINE WIQVIST, vd för Avfall Sverige.

Linköping2008-05-07 00:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Är sophanteringen ett nödvändigt ont? Eller kan det till och med ge något gott?

Ur våra hushållssopor återvinner vi ju material, värme, el och biogas - som kan ersätta kol och olja. Så visst kan sophantering ge något gott tillbaka.

Regeringen lyfter ofta fram svensk avfallshantering som ett föredöme och pekar på hur bra vi är på materialåtervinning, biogasanvändning och på att ta till vara energi från avfall. Sverige är världsledande när det gäller att ta hand om och återvinna sopor. Avfall Sverige, kommunerna och deras bolag verkar för att uppfylla samhällets miljömål och utvecklar avfallshanteringen kontinuerligt. Men återvinningsindustrierna, som bland annat representerar stora transportföretag som Sita och Ragnsells, bedriver ändå sedan flera år en kampanj som utmålar kommuner som bakåtsträvare - när det i verkligheten är precis tvärtom.

Avfallshanteringens utveckling är ingen slump, utan frukten av ett långsiktigt och tålmodigt arbete - inte minst av kommunerna och deras bolag. Det har krävts risktagande för att utveckla ny teknik och mod att våga göra stora, men nödvändiga infrastrukturinvesteringar. Det har gett invånarna en god service och ökat återvinningen. Och för att kunna åstadkomma detta krävs samarbete inom och mellan kommuner.

Kommunerna har ett lagstadgat uppdrag att hantera hushållsavfallet. Med denna skyldighet och kommunernas självbestämmanderätt borde rimligen följa en frihet att få organisera avfallshanteringen som de själva önskar, utifrån olika lokala och regionala förutsättningar.

Nyligen offentliggjordes en dom i regeringsrätten som försvårar samverkan mellan kommunerna. Samverkan är nödvändigt för kommuner som inte är tillräckligt stora för att ensamma kunna möta de krav som ställs på en ständigt förbättrad avfallshantering. Genom samverkan kan de utföra sina lagstadgade uppdrag. Regeringen bör därför ta initiativ till att ändra lagstiftningen - annars försvåras denna samverkan.

Regeringen hänvisar i alla andra sammanhang till EU:s regler. Det vore naturligt att göra det också i detta fall. Regeringsrättens dom kan ses som en uppmaning till Sverige att införa samma regler som i alla andra EU-länder när det gäller så kallade kommunnära företag.

De som ligger bakom anmälan till regeringsrätten och som också kräver förändring av kommunernas ansvarsområde är privata sopföretag. Det är framför allt de stora nationella och multinationella företagen, som själva agerar på en oligopol marknad. Varför satsar de så mycket på att kritisera kommunernas verksamhet - i stället för att riktar in sina krafter på en helt fri marknad: Näringslivets avfall? Där finns stora möjligheter att öka återvinningen. Varje år produceras ca 4,5 miljoner ton hushållsavfall, vilket kan jämföras med 120 miljoner ton industriavfall. En jättemarknad för privata sopföretag.

Sverige placerar sig på pallplats inom avfallshantering vid internationella jämförelser. Svenska sopor blir till nyttigheter som kan ersätta jungfruligt material och fossila bränslen. Det är vi stolta över. Vi arbetar för en miljöriktig, hållbar avfallshantering, utifrån ett samhällsansvar - till nytta för Sverige och den globala miljön.

Weine Wiqvist

Läs mer om