Sofie Elmström och Stefan Fölster från Svenskt Näringsliv argumenterar (21/1 och 22/1) för att en ökad konsumtion kan ta oss ur miljö- och klimatkrisen. Ökad tillväxt skapar ekonomiskt utrymme för att lösa miljöproblemen, menar de.
I en värld byggd på nyliberala ekonomiska teorier är det kanske så. Men verkligheten är det tyvärr tvärtom: Ju mer vi konsumerar, desto mer förvärrar vi miljöproblemen.
Forskning visar ett mycket starkt samband mellan hur mycket varor och tjänster vi köper och hur mycket naturresurser vi använder samt hur mycket miljön påverkas. Vi kan inte handla för en enda krona utan att det på något sätt - någonstans i världen har använts fossila bränslen eller andra naturresurser med utsläpp av bland annat koldioxid som följd.
Det skriver Annika Carlsson-Kanyama, docent vid KTH. Hon är en av 24 svenska forskare som medverkar i boken Konsumera mera - dyrköpt lycka. Och hon uppmanar oss att fundera på hur mycket pengar vi behöver och att börja diskutera tillväxtens gränser. Kanske kan vi konsumera mindre?
Ett radikalt energisparande krävs också. Minskad energianvändning betyder mer än all ny energitillförsel sammantaget för att lösa koldioxidproblematiken, skriver John Holmberg och Jonas Nässén, forskare vid Chalmers.
Sverige hör till de länder som har störst ekologiskt fotavtryck, berättar Carina Borgström Hansson, vid Lunds universitet. Om alla konsumerade som vi skulle det behövas nästan fyra jordklot.
Vår höga konsumtion minskar dessutom de fattigare människornas utrymme att ta för sig av biosfärens resurser.
För Stefan Fölster och Sofie Elmström har ju rätt i att konsumtionen behöver öka - globalt sett. Fortfarande lever nästan tre miljarder människor i fattigdom. Miljoner barn dör varje år av ren undernäring. Men en ökad konsumtion i Sverige hjälper inte dem. Tvärtom, alltså.
Mats Alvesson vid Lunds universitet skriver:
"För fattiga samhällen är ekonomisk tillväxt helt central. (...) Men det är svårt att hävda att den våldsamma ekonomiska tillväxten och den i ett globalt och historiskt perspektiv närmast ofattbart höga konsumtion som kännetecknar den rikaste tiondelen av världens befolkning - och till dessa hör nästan alla svenskar - skulle ha medfört någon radikal förbättring av tillvaron under senare decennier."
Det är också cyniskt att utgå från att alla människor har för mycket pengar när många faktiskt har svårt att få det att gå ihop. Ungdomar lånar lättvindigt till överkonsumtion och får sin framtid förstörd med betalningsanmärkningar.
Är det verkligen vettigt att råda dem att konsumera mer?
Borde de inte lära sig att spara i stället?
Till oss som har för mycket pengar har jag några bra förslag:
* Höj skatterna så att vi kan fördela välfärden mer rättvist.
* Skänk pengarna till organisationer som Greenpeace, Naturskyddsföreningen, SOS Barnbyar, Framtidsjorden, UBV, Amnesty, Barncancerfonden, Rädda Barnen, BRIS, Afrikagrupperna, Kooperation Utan Gränser.
Anika Agebjörn